Älskarinna Synonymer Betyder Uttal

• frilla
• konkubin

Hur används ordet älskarinna

1. Eftersom en kvinna till skillnad från en man förväntades vara oskuld på bröllopsnatten, var det endast gifta kvinnor som, enligt denna norm, tilläts ha älskare, medan en man med en älskarinna kunde vara både gift och ogift. En gift kvinnas barn förutsattes också vara hennes makes, något som hennes make även kunde gå med på när så inte var fallet för att undvika en skandal, medan en ogift kvinnas graviditet innebar en närmast oundviklig skandal. (källa)
2. Ordet frilla har använts för att beteckna dels bihustrur, som hade vissa lagstadgade rättigheter, var socialt accepterade och i de flesta fall respekterade, dels älskarinnor. (källa)
3. Anne Couffier de Romans, född 1737, död 1808, är känd som älskarinna till kung Ludvig XV av Frankrike från 1760 till 1765. Hon och Ludvig XV fick ett barn tillsammans. (källa)
4. Mätress (av fr. maîtresse, eg. "härskarinna") är en historisk benämning på en älskarinna till en furstlig eller i övrigt framstående person, specifikt en älskarinna med en officiell eller halvofficiell ställning. (källa)
5. Fernand, den unge novisen, lämnar klostret eftersom han har förälskat sig i en okänd kvinna som han träffar i hemlighet. Han förs med förbundna ögon till ön St. Léon där han försöker övertala den sköna okända att ta honom till make men hon förklarar att det är omöjligt. Han anar inte att kvinnan heter Léonor och är kungens favoritälskarinna. Fernand vill vinna ära som soldat för att bli värdig att be om Léonors hand. Till avsked ger hon honom ett brev som kan gynna hans militära karriär. (källa)
6. Historiskt sägs män ha använt kyskhetsbälten för att försäkrat sig om hustrurs och älskarinnors trohet. Detta skall särskilt ha skett i samband med medeltida korståg, även om historiska belägg för detta saknas. Idag förekommer kyskhetsbälten som rekvisita i hierarkiska rollspel. Tillverkade i moderna material kan dessa användas kontinuerligt under lång tid. (källa)
7. Sarponi är en man, som länge bott i Sverige vid en havskust, där han för ett hemlighetsfullt liv, vilket bland de skrockfulla kustborna gett anledning till de mest sällsamma historier. Han har en ung och mycket vacker dotter, Olimpia, som genom sina behag och sin dans tilldrar sig bygdens blickar. Inte heller Wikingskiöldarna kan förhålla sig likgiltiga inför denna sensuella unga kvinna. Men S.E. blir den lycklige och en hemlig kärleksaffär tar sin början. En kväll följer S.E. med kustbevakningens officerare, för nöje och av nyfikenhet, på en jakt efter smugglare. När en misstänkt last anländer stranden uppstår det en strid varvid S.E. i självförsvar tvingas att döda den som synes vara smugglarnas ledare. Först senare känner han igen den dödes anletsdrag — sin älskarinnas far. Han hemlighåller sin delaktighet i det inträffade för Olimpia som följer S.E. till Stockholm. Hon får snart anställning som förste dansös vid operan och lever ett rikt och underhållande liv tillsammans med sin älskare. (källa)
8. Myterna om Ares är få. Vid sidan om berättelser om strider figurerar han oftast i olika kärleksaffärer. Han hade många älskarinnor och många barn men, såvitt känt, ingen hustru. Några av hans älskarinnor var Afrodite, Aglauros, Eos, Pelopia, Harpina och Tirine. (källa)
9. Zeus hustru var Hera, gudarnas drottning. Vid sidan om äktenskapet hade Zeus olika kärleksförbindelser med såväl dödliga kvinnor (exempelvis prinsessor) som odödliga (nymfer och gudinnor), som nästan undantagslöst resulterade i ett eller flera barn. Även kärleksförbindelser med män förekom. För att lura Hera förvandlade sig Zeus under sina snedsprång till bl a regn, en svan eller en tjur. Hera, som är äktenskapets gudinna, fick ändå reda på Zeus kärleksaffärer och hämnades gruvligen på många av hans älskarinnor. Den illegitima avkomman blev halvgudar. (källa)