Ältning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ältning

1. Förändringar i kromosomantalet kan innefatta även större mutationer, där segment i DNA-kedjan, inom kromosomen, går sönder och omordnas. Till exempel, i Hominiderna, sammansmälte två kromosomer för att producera det andra mänskliga kromosomparet, denna sammansmältning skedde inte i den evolutionära utvecklingslinjen hos de andra aporna, vilka fortfarande behåller dessa särskilda kromosomer. Evolutionsmässigt kan den viktigaste uppgift som sådana kromosomomlagringar har vara att påskynda avvikelsen inom en population till att bli nya arter genom att göra populationerna mindre sannolika att para sig, och därigenom bevara genetiska olikheter mellan populationerna. (källa)
2. En viss likhet kan här skönjas mellan Roms rättspraxis och germanernas dito: i ingen av kulturerna såg man lagen som uttryck för en gudomlig vilja, utan lagen utgick från folkets eller en lagstiftande församlings vilja. Lagar ändrades efter människornas diskussioner och val, inte efter en fast idé om vad en eventuell gudom ofelbart slagit fast. Vissa har hos germaner och romare, och den sammansmältning av dessa kulturer som sedermera präglade medeltiden, sett detta som ett ursprung till det sekulära samhällets syn på lag och rätt. Alla källor om specifik rättstillämpning är dock så sena att de hunnit påverkas av romersk rätt. (källa)
3. Gjutjärn framställdes i Kina redan 500 f. Kr. I Europa tillkom gjutjärnet först som ett oönskat resultat när kolupptaget i järnframställningsprocessen varit för stort. På 1300-talet lärde man sig dock senare att utnyttja gjutjärnets specifika egenskaper. Först under 1500-talet blev dock gjutjärnet vanligare. Med införandet av omsmältning i kupolugnar på 1800-talet förenklades gjutjärnframställningen och gjutjärnet fick sin glansperiod. I början av 1800-talet började man i Storbritannien massproducera gjutjärn för de mest skilda ändamål. (källa)
4. Vid smältning av metallen är det viktigt att man beaktar smältans flytbarhet. Det vill säga att man anpassar smältans värme för att optimera hela gjutförloppet. Flytbarheten påverkas även av smältans temperatur, viskositet och flödeshastighet. När sedan smältan fyller formen är det viktigt att hela formen fylls tillräckligt snabbt. Om smältan flyter för långsamt (exempelvis på grund av temperatur, tryck eller formens dimensioner) så inträffar kallflytning. Kallflytning innebär att metallen stelnar innan formen fyllts, vilket ofta inträffar vid krökar. Vid stelningsförloppet kan stelningskrympning och svalningskrympning inträffa. Den tidigare kan orsaka krympporer eller sugningar medan den senare kan orsaka spänningar och sprickor. När detaljen stelnat och den ska tas ur kokillen så är det viktigt att detaljen och kokillen utformats så att detaljen inte skadas av att formen delas. Dessutom bör rensning och efterbehandling tas i beaktande vid utformning av detaljen och formen för att minska detaljens kostnad. (källa)
5. När blymönja (blyoxid) ingår som stabilisator talar man om blyglas, som även benämns kristallglas. Om glasbildaren kiselsyra delvis (upp till 56%) byts mot borsyra (tillsätts i glasmassan som borax) får man borsilikatglas, som är särskilt motståndskraftigt mot kemisk påverkan, tål hög temperatur och är motståndskraftigt mot snabba temperaturväxlingar. Denna sorts glas har därför stor teknisk användning. Till kvicksilverlampor används så kallat hårdglas innehållande 20-30% aluminiumoxid. Smältning av ren kvartssand utan tillsatser ger kvartsglas, som har den speciella egenskapen att det släpper igenom ultraviolett ljus (UV-ljus). Det är denna sorts glas som används till urladdningsröret i kvartslampor. Utöver detta tillsätts också ofta luttringsmedel för att erhålla cirkulation i glasmassan då luttringsmedlet avger gaser. (källa)
6. Det har funnits många skilda åsikter om uppkomsten av sägnen om den heliga graal, graalsagan. Paulin Paris anser att en walesisk munk på 700-talet först berättat den. Andra forskare förklarar att den uppstått i början av 1100-talet i Spanien eller södra Frankrike genom sammansmältning av kristna och orientaliska element. Legenden utnyttjades av författaren Chrétien de Troyes i romanen "Perceval" (Parsifal) på 1100-talet och infördes i tyska poesien av Wolfram von Eschenbach på 1200-talet. Även Richard Wagner och Gustaf Fröding har fått inspiration av sagan. (källa)
7. En rullstensås, sandås eller grusås är en lång rygg av avrundade stenar, grus och sand som storlekssorterats och avlagrats av isälvar vid inlandsisens smältning. (källa)
8. En vanlig gurka består till cirka 96 procent av vatten. Det övriga är mest cellulosa (kostfiber). Cellulosa kan inte brytas ner av människans matsmältning, och energiinnehållet i gurka blir därför lågt: 59 kJ (14 kcal) per 100 g gurka. Gurka har en ringa halt av C-vitamin (askorbinsyra). (källa)
9. Industriell tillverkning av jordbruksredskap började under andra halvan av 1800-talet men det var först med traktorns etablering som utvecklingen tog fart. För Sveriges del skedde det efter andra världskriget. Moderna harvar saluförs med arbetsbredder mellan cirka 2,5 och 11 meter. Effektbehovet uppgår till cirka 10-30 hk per meter arbetsbredd beroende av underlag och typ av harv. Mindre harvar (upp till cirka 5 m) bärs ofta i traktorns trepunktslänkage, medan större är bogserade. Idag finns kombinationsredskap som i en överfart harvar, gödslar, sår och vältar ett fält. Vanliga kombinationer är harvning/sådd och sådd/vältning. Harvar kan delas in i tre grundtyper efter sina aktiva element: kedjor, pinnar och tallrikar. (källa)