Älvstrand Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet älvstrand

1. 1844 gick bolaget som ägde Lindholmens säteri i konkurs. Säteriet ropades in på exekutiv auktion av Handelsaktiebolaget Mattsson och Braunes. Huvudparten, 31/32-delar av egendomen, överläts nästan genast till två storbönder, som fortsatte att där bedriva jordbruk. På den del som Mattsson och Braunes behöll, växte Lindholmens varv upp. Grosshandlaren Theodor Wilhelm Tranchell (1815-1889) hade den 4 december 1843 gift sig med dottern Sofia Mattsson. Familjen Tranchell hade sjöfartsintressen och insåg att en pågående statlig utredning rörande "tillsyn af segelleden mellan Venern och hafvet samt om sättet för hamnanläggning i Göteborg" skulle innebära uppmuddring av Norra Älvstranden och därmed förbättra möjligheterna för en varvsrörelse. På den första stapelbädden byggdes det första fartyget, briggen Aurora som sjösattes 1848. Kring 1850 påbörjades anläggningsarbeten för ett skeppsvarv av järnfartyg och 1852 byggdes anläggningen ut med en mekanisk verkstad för ångfartyg. (källa)
2. Hisingstad var ett område vid norra Älvstranden, på Hisingen i Göteborg. (källa)
3. Spår från Järntorget, över Södra Älvstranden (Badhuslänken) förbi Operan (Operalänken) och på längre sikt vidare över Gullbergsvass till Gamlestadstorget följt av Utby. Vändslingan vid Bellevue plockas bort och istället vänder man vid behov i Utby. Badhuslänken påbörjades under 2013, en del av Kringen, och var klar 2015. Under spårarbeten i Kortedala/Gamlestaden under sommaren 2013 påbörjades en ny vändslinga vid Nymånegatan istället för nuvarande vid Bellevue. Det är oklart om det är tänkt att vara en permanent lösning, men det går emot K2020:s planer om Utby (som dock får anses vara löst grundade och förlagda långt in i framtiden). (källa)
4. Hisingsbron är en bro över Göta älv som förbinder Hisingen, Norra Älvstranden, med Göteborgs fastland, Södra Älvstranden. Bron är ännu inte helt färdigbyggd men öppnades för gång-, cykel- och biltrafik den 9 maj 2021. Busstrafiken flyttades över dit den 12 juni och spårvagnstrafiken släpptes på den 16 augusti. Hela projektet är beräknat att vara färdigställt våren 2022. (källa)
5. Dess naturliga biotop under häckningstid är högmossar, sank tundraskog, myrar, sanka sjö- och älvstränder, sankängar och myrar på tajgan. Den förekommer främst i det palearktiska barrskogsbältet men häckar på sina håll ända upp i videzonen. Under flytten rastar den, ofta i mindre men ibland talrika flockar, vid näringsrika våtmarker och slättsjöar, vid floder, tidvattenstränder och längs kusterna. (källa)
6. Erosion eller vittring. Detta sker exempelvis vid älvstränder där stranden ovan riskerar att rasa. Detta minskar de krafter som vill hålla emot marken. (källa)
7. Sejte, även seite från nordsamiskans sieidi, är hos samer ett kultobjekt, vanligen en sten med ovanlig form. Sejtar fanns ute i naturen på bestämda heliga platser, exempelvis vid sjö- eller älvstränder eller uppe på fjället. Ordet sejte har även kommit att användas om heliga klippor eller träfigurer som genomgått viss bearbetning. Sejten var en symbol för den gudomliga makt som härskade över de naturresurser som människan behövde för sin överlevnad. Samer offrade delar av sin fångst vid sejten för att få en lyckosam jakt eller fiskfångst även i framtiden. En av offerplatserna hette Trommeskaret (Goavddesgurra). Den ligger vid Storfossen Camping. (källa)
8. Den första fasta förbindelsen mellan älvstränderna i Göteborg tillkom 1874, Hisingsbron. Därmed delades hamnen i praktiken upp i två delar, den östra, som huvudsakligen var avsedd för inlands-(kanal-)trafiken och den västra för kust- och havstrafiken. (källa)
9. Farvägarna till Västerbotten var huvudsakligen vattenburna, och de centrala orterna är belägna längs havs- och älvstränder. Under medeltiden fanns inga körbara vägar i Västerbotten, bara gång- och ridstigar, däribland Norrstigen som gick längs kusten. Under Johan Graans tid som landshövding byggdes den första landsvägen, huvudsakligen på samma plats som Norrstigen. Den var 1668 farbar från Umeå till Luleå. (källa)
10. Enligt en tradition från mitten av 1700-talet skulle stenen ha markerat stadens vattenområde i väster. I krigstid spändes nattetid grova kättingar över älven, fastgjorda i kraftiga järnringar och inslagna i berget på båda sidor, för att förhindra olovlig insegling. För att sjöfararna skulle veta var spärren fanns, målades stenen röd. I berget strax ovanföröda sten finns fortfarande en mycket stor järnring. Den lär ha använts under första världskriget, då man inte vågade låta den nybyggda pansarbåten Sverige gå ut till sjöss bland minor och torpeder utan förankrade fartyget i de båda älvstränderna för att kunna provköra maskineriet i älvmynningen. (källa)