Ämbetstid Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ämbetstid

1. I Aten skall arkontvärdigheten ha trätt i kungamaktens ställe efter Kodros' död (1068 f.Kr.) och innehafts på livstid och såsom ärftligt ämbete inom Kodros' son Medons ätt. Från 752 f.Kr. valdes arkonterna på tio år, och 713 f.Kr. fick alla de adliga ätterna (eupatriderna) tillträde till detta ämbete. 683 f.Kr. förkortades ämbetstiden till ett år, och i stället för en arkont, som förut, valdes nu nio. (källa)
2. Ett pontifikat (latin för pontificatus "översteprästämbete") är en påves ämbete eller ämbetstid. Ursprungligen var pontifices översteprästkollegiet i antikens Rom. (källa)
3. En ännu så länge obruten, oskriven regel är, att en president efter sin ämbetstid inte söker nå några ytterligare politiska befattningar, utan deltar i det offentliga livet som äldre statsman. (källa)
4. Presidentskap, en presidents myndighet, men också ämbetstid. I USA kallas en viss presidents myndighet för dennes administration. (källa)
5. Som ung kronprins under fadern Adolf Fredriks ämbetstid hade Gustav III ställt sig allmänt positiv till upplysningstidens reformtankar och familjen hade till och med hyllats som ett "Europas föredöme" av filosofer som Voltaire och Hume. Men då han strax efter sitt trontillträde 1771 ansåg sig behöva genomföra en statskupp 1772 för att återinföra en stärkt kungamakt, lät han också genomföra en revidering av tryckfrihetsförordningen, i och med 1774 års Förnyade förordning och påbud angående skrif- och tryckfriheten. Där skärptes straffet för kritik mot grundlagarna och kungaförsäkran m.m. 1766 hade dessa brott straffats med 300 daler silvermynt i böter, nu räknades det som högmålsbrott med dödsstraff som strängaste påföljd. Offentlighetsprincipen och anonymitetsrätten begränsades också kraftigt. Denna förordning skärptes sedan ytterligare i några steg de följande åren, t.ex. 1780, 1785, 1787 och 1790. (källa)
6. Den amerikanska regeringen lade inte ner några betydande resurser på att motverka desinformation under 1970-talet, detta kom dock att ändras 1980, under president Carters ämbetstid, när ett falskt dokument påstod att USA stödde apartheidregimen i Sydafrika. President Carter blev chockerad av påståendena och detta ledde snart till att Central Intelligence Agency, CIA, ökade sina insatser för att motverka sovjetisk desinformation. USA hade själva använt sig av desinformationskampanjer, till exempel då CIA försökte byta ut Mohammed Reza Pahlavi mot den iranska premiärministern Mohammad Mosaddeq och år 1979 under Afghansk-sovjetiska kriget. Användandet av begreppet i den anglosaxiska världen ökade från 1986 då det blev känt att Reaganadministrationen hade arbetat med en desinformationskampanj riktad mot den dåvarande presidenten i Libyen, Muammar al-Gaddafi. (källa)
7. Vita huset var en av de första regeringsbyggnader som rullstolsanpassades. Modifikationer gjordes under Franklin Delano Roosevelts presidentperiod, eftersom han under sin ämbetstid var rullstolsburen till följd av polio. I mitten av 1940-talet uppdagades att byggnadens konstruktion var instabil och riskerade att kollapsa. President Harry S. Truman flyttade till Blair House medan Vita huset byggdes om. Hela interiören revs ut, enbart de yttre fasaderna lämnades kvar. Under ombyggnationerna gjordes vissa ändringar i originalutförandet, bostäderna på övervåningarna byggdes ut och en ny balkong lades till. (källa)
8. Sverige befann sig oavbrutet i krig, omväxlande mot Danmark, Ryssland och Polen, under 1600-talets första decennier. Industrin för tillverkning av vapen var outvecklad och behovet av värjor och bajonetter fick ombesörjas genom dyr import. På 1620-talet gav kung Gustav II Adolf i uppdrag åt Claes Fleming (1592–1644) att anlägga en vapensmedja, där vapen skulle tillverkas. Fleming hade ålagts av Gustav II Adolf att "besörja klingsmidets införande i Riket". Till detta ändamål värvade han smeder från "knivstaden" Solingen i Tyskland till Wira. Claes Fleming var amiral och riksråd. Han var Stockholms förste överståthållare och han var en drivande kraft i regleringen av huvudstadens malmar. Under sin ämbetstid bedrev Fleming ett omfattande arbete med reglering av stadens gatunät och med rationalisering av stadsförvaltningen. Fleminggatan på Kungsholmen i Stockholm fick sitt namn 1885 efter amiralen Claes Fleming. (källa)
9. Han ingick 1841 i Peels ministär såsom understatssekreterare för utrikesärenden och blev kort före dess fall 1846 "chief commissioner for woods and forests". Han förblev allt framgent en anhängare av Peels parti, avböjde platsen som utrikesminister i den tilltänkta derbyska ministären 1851, men inträdde 1853 såsom generalpostmästare i Aberdeens ministär och genomförde under sin ämbetstid åtskilliga postala reformer. (källa)
10. Ett prokanslersämbete finns inrättat i Uppsala universitets äldsta konstitutioner, och inrättades successivt vid Åbo akademi och Lunds universitet. Det var de lokala stiftens biskopar som vid sidan av sitt biskopsämbete innehade detta statliga ämbete. Alla prokanslerer hade tidigare varit universitetsprofessorer. Prokanslern skulle "göra sig underrättad om alla universitets angelägenheter, lärarnas verksamhet, undervisningens gång och de studerandes sedliga förhållanden samt med upplysningar, råd och påminnelser där han så nödigt aktar, främja universitets väl och anseende" (statuter 1876). Han hade rätt att utan rösträtt delta i konsistoriets sammanträden och skulle yttra sig t.ex. i stipendie- och tjänstetillsättningsfrågor. Som en följd av samhällets modernisering under 1900-talet med ökade kommunikationer ansågs prokanslersämbetet mindre nödvändigt. Som ett led i separerandet mellan kyrka och universitet och som en följd av den opinion och kritik, som riktade mot prokanslerernas tolkning av universitetsstatuterna i en del tillsättningsärenden, avvecklades prokanslersämbetet successivt under 1900-talet. Definitivt beslut härom fattades 1934, varvid de då fungerande prokanslererna skulle sitta sin ämbetstid ut. Prokanslern i Lund biskop Edvard Magnus Rodhe blev emeritus 1948 och prokanslern i Uppsala ärkebiskop Erling Eidem 1950. (källa)