Äppelsyra Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet äppelsyra

1. Scheele upptäckte inte några grundämnen i egentlig mening, han skulle inte ha förstått vad som åsyftas med ordet. Däremot var han först med att analysera och beskriva en mängd substanser, vilka av senare kemister skulle få namnet grundämnen. Dessa är klor (1774), mangan (1774), molybden (1778), volfram (1781) och barium. Han var också först med att identifiera åtskilliga ämnen som senare skulle betraktas som sammansatta molekyler, bland annat vätefluorid och kiselfluorvätesyra publicerat 1771, blåsyra (cyanväte) publicerat 1782, glycerol publicerat 1783, äpplesyra och citronsyra publicerat 1785, galläpplesyra publicerat 1786, oxalsyra, slemsyra och vätesulfid. (källa)
2. Rabarber (Rheum rhabarbarum) är en art i familjen slideväxter. Rabarber är en grönsak där bladskaften är ätliga. Vanligtvis äts rabarber som kokt till kräm, saft eller i paj. Rabarbern är mycket sur, så det krävs mycket socker vid tillagning, men dock ej nödvändigt. Den syrliga rabarbersmaken kommer från den för människan ogiftiga äppelsyran, som är flitigt förekommande i bladskaften. Rabarber innehåller oxalsyra, vilket i större mängder är giftigt och ställer till problem för njurarna. Bladen innehåller särskilt mycket oxalsyra, och äts inte. Genom växtförädling har man tagit fram sorter med lägre halter av oxalsyra. Småbarn eller personer med anlag för njursten skall undvika att äta rabarber. (källa)
3. Flertalet viner genomgår en andra, så kallad malolaktisk jäsning, under vilken mjölksyrabakterier omvandlar den hårda äppelsyran till mjukare mjölksyran. Detta ger vinet mindre syra och ibland även en högre grad av komplexitet. (källa)
4. I citronsyracykeln bildas oxalättiksyra genom oxidation av äppelsyra (C4H3O2(OH)3). Det oxiderande ämnet är nikotinamid-adenin-dinukleotid (NAD+). (källa)
5. Frukten är större än hos de andra arterna i släktet, och är ett enrummigt, mångfröigt bär. Bären innehåller sockerarter och citron-, vin- och äppelsyra. Hos de odlade sorterna varierar bärens storlek, form och färg. Det finns gula, röda och gröna, ludna och kala, klotrunda, ovala och päronformade. (källa)
6. Inom kemin används, särskilt i den organisk-kemiska litteraturen, rationella namn som beskriver molekylstrukturen hos ett ämne. Det är ett viktigt verktyg för att särskilt i skrift entydigt kunna beskriva kemiska ämnen. Trots det används dock fortfarande trivialnamn i många sammanhang. De härrör från äldre tiders kemister vilka saknade kunskap om ämnens molekylstruktur och i stället ofta gav ämnen namn utifrån till exempel dess egenskaper eller ursprung. Det kan vara namn som äppelsyra (från äpple), träsprit (från träråvara) och morfin (sömngivande). (källa)
7. Berberis är en tät, 2 meter hög, buske med många vassa törnen som med hjälp av talrika rotskott ofta bildar svårgenomträngliga snår. Busken blommar i maj månad med klart ljusgula blommor. De klarröda, långa och smala bären hänger ofta kvar under lång tid. Bären smakar i rått tillstånd surt på grund av den rika förekomsten av äppelsyra och andra organiska syror. Veden är hård och starkt gulfärgad av alkaloiden berberin. (källa)
8. Bland smakerna finns blåhallon, citron, jordgubbe, äpple, körsbär, vattenmelon, kanel, banan, sockervadd, pepparmint och druvor. Banan- och jordgubbssmak kan åstadkommas med hjälp av etylmetylfenylglysidat och isopentylacetat. Några andra exempel på vad som kan åstadkomma smaker är äppelsyra som kan användas till äppelsmak, allylhexanoat för ananas, etylpropionat för saft, kanelaldehyd för kanel och acetofenon för körsbär. Mer ovanliga smaker som cola, citron-lime, persika, tropisk frukt, ananas, apelsin, saft, bacon och popcorn finns också. (källa)
9. Björksaven innehåller, förutom vatten, främst kalcium, kalium, magnesium, mangan och socker. Sockerarterna i saven är huvudsakligen fruktos och glukos totalt 0,5–2 procent. Äppelsyra är den viktigaste syran i björksav och är varifrån den får sin syrliga smak. Utöver det innehåller saven proteiner, aminosyror och enzymer. (källa)
10. Kolsyrat vatten, socker, surhetsreglerande medel (citronsyra, natriumcitrat, äppelsyra) och naturliga aromer från citron och lime. (källa)