Äta Synonymer Betyder Uttal

• dinera
• förtära
• inta
• intaga
• krubba
• käka
• spisa
• supera

Hur används ordet äta

1. Om två helt plana skivor av exempelvis glas eller metall trycks mot varandra, krävs en betydande kraft för att åter skilja dem åt sedan trycket upphört, beroende på adhesion. I ett sådant fall bidrar också lufttrycket till den mekaniska effekten (skenbar adhesion). Om plattorna förskjuts längs efter varandras ytor, är de lättare att skilja åt. (källa)
2. En klav (lat. clāvis "nyckel") är en symbol som återfinns i notskrift. Klaven avgör vilka tonhöjder de fem vågräta linjerna representerar, och placeras oftast längst till vänster på varje rad i ett notsystem. Det finns många olika klaver men de två idag vanligast använda är diskantklaven och basklaven. (källa)
3. En gallupundersökning är en statistisk metod för att mäta den allmänna opinionen. Metoden uppfanns av den amerikanske sociologen George Gallup, som arbetade med marknadsundersökningar och grundade American Institute of Public Opinion år 1935. Gallups metod fick ett mycket stort genomslag, och i Sverige blev gallupundersökning eller bara gallup en vanlig term för en opinionsundersökning. (källa)
4. Galonbyxor är vattentäta byxor, ofta av hängselmodell, som bärs utanpå annan klädsel, exempelvis en overall. De kan användas som regnkläder tillsammans med en regnjacka eller regnrock, men används också ensamma vid våta eller smutsiga aktiviteter. Normalt bärs gummistövlar eller annan vattentät fotbeklädnad tillsammans med galonbyxor, för att åstadkomma en komplett vattentät klädsel. (källa)
5. Ett vridspoleinstrument eller en galvanometer (efter Luigi Galvani) är en känslig elektromekanisk anordning för att mäta små elektriska strömmar. På 1900-talet var amperemetrar och voltmetrar oftast baserade på vridspoleinstrument, men nu används för de flesta tillämpningar elektroniska multimetrar. (källa)
6. 1914 visade Ernest Rutherford och Edward Andrade att gammastrålning var en form av elektromagnetisk strålning genom att mäta våglängden med kristalldiffraktion. Våglängden är mycket kort, i intervallet 10-11 m till 10-14 m. Det var Rutherford som myntade ordet gammastrålning, efter att ha döpt alfa- och betastrålarna. Strålarnas natur var inte känd vid den tiden. (källa)
7. Geigermätare är ett instrument som kan mäta radioaktivitet. Huvudkomponenten i geigermätaren är Geiger-Müllerröret. Det är vanligt att mätarna har både högtalare och sifferdisplayer för att indikera strålningsnivån och att det även finns möjlighet att stänga av ljudet. När en radioaktiv partikel träffar Geiger-Müllerröret ger mätaren ifrån sig ett knäppande ljud och ju starkare strålningen är desto intensivare blir ljudet. Vid mycket stark strålning övergår knäpparna till ett ihållande knatter. Med hjälp av knattret går det att på ett ungefär bedöma hur hög radioaktiviteten är där man befinner sig, eller hur radioaktivt ett ämne är. (källa)
8. När man talar om feminismens utveckling talar man ofta om tre vågor, en analogi som uppstått i och med att feminismens historia ser ut att ha präglats av gradvis stegrande uppgång följd av fall, följd av uppgång på nytt. Det var med den andra vågen som kvinnorörelsen började vända blicken mot vetenskapen och man hävdade då att vetenskapen var androcentrisk och könsblind. Här syftade man bland annat på att studier som utgav sig forska på "människor" faktiskt bara forskade på män, och att beskrivningar av kvinnors erfarenheter till stor del saknades i vetenskapen. "Women's studies" blev således ett forskningsämne på amerikanska universitet i slutet på 1960-talet och på 1970-talet började det som vi idag kallar genusvetenskap växa fram i Sverige, då under beteckningen kvinnohistoria eller kvinnovetenskap. (källa)
9. För ett mindre område används mätningar som nivellering, trigonometrisk mätning, fotogrammetrisk mätning och mätningar med GPS. För framställning av kartverk för hela statsområden utförs mera omfattande arbeten. Ofta bildar triangulering en stomme för de andra nämnda mätningarna. Ett triangelnät består av en följd av intill varandra fogade trianglar, vilkas sidor bildar fria syftlinjer. Vinklarna mellan dessa syftlinjer mäts direkt med en teodolit. Efter att med ha mätt upp längden på en av sidorna – basen – använder man sedan de uppmätta vinklarna för att med hjälp av trigonometri beräkna de övriga sidornas längder. Vid triangulering av första ordningen är triangelsidorna flera kilometer långa. Basmätningen förläggs till gynnsam terräng, och utförs med för ändamålet särskilt konstruerade apparater, med stor precision. Med hjälp av trianguleringen kan man genom vinkelmätning bestämma avstånden mellan de oftast högt belägna triangelpunkterna, i sådan mark och på sådana avstånd, där direkt längdmätning inte är praktiskt genomförbar. Dessa triangelnät av första ordningen bildar den fasta stommen för ett lands uppmätning, och uppmätningen förfinas sedan med inkoppling av nät av andra, tredje och så vidare ordningen, med kortare sidor och där mätningsinstrumenten är av enklare slag. Man använder också andra så kallade trigonometriska mätningsmetoder, särskilt polygonmätning. (källa)
10. Geometri (geometriker) (grekiska: γεωμετρια geometria, av γεω geo "jord", och μετρια metria "mäta") är en gren av matematiken där man studerar vilka egenskaper figurer har i ett rum eller, mer generellt, rumsliga samband. Geometrin var en av de två ursprungliga matematiska disciplinerna vid sidan av talteorin, det vill säga studiet av talen. I modern tid har geometrin generaliserats till en hög abstraktionsnivå och komplexitet. Många av dess grenar berörs idag av matematisk analys och abstrakt algebra och kan vara mycket svåra att känna igen som ättlingar till den tidigaste geometrin. Beroende på vilka axiom man utgår ifrån får man olika geometrier, det vill säga geometriska teorier. (källa)