Åkerjord Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet åkerjord

1. I åkerjord finns det mycket kalk, åkerjord innehåller buffertsystem t.ex. vätekarbonatjoner och karbonatjoner, därför kan de motstå försurningen. (källa)
2. När den en senaste inlandsisen lämnade området fanns strandlinjen nästan 170 meter högre upp än i dag. Senare, då isen dragit sig tillbaka, höjde sig landet och utsattes för vågornas krafter. Allt löst material transporterades ner i dalbottnarna, grovt material avlagrades vid bergens fötter medan det finare avsattes som lera längre ut. Den med kalkskal uppblandade leran är i dag bördiga åkerjordar. Bergsområden som ligger ovanför högsta kustlinjen är täckta av ett lager morängrus. (källa)
3. Gärde betydde ursprungligen hägnad, men används idag vanligen för att beteckna den sammanhängande, till ett skifte hörande åkerjorden. Före 1800-talets jordbruksreformer var varje gärde indelat i långsmala åkerremsor, tegar tillhörande olika gårdar, och svenska bondbyars inägomark var vanligen indelad i två eller tre gärden beroende på om man praktiserade tvåsäde eller tresäde. Något av dessa gärden låg varje år i träda eller utgjorde betesmark. Mellan gärdena gick fägator ut från bytomten till utmarken där kreaturen vallades. (källa)
4. Åkerlera kallas den i Sverige vitt utbredda, gråa eller grågula, oskiktade, ofta sandiga postglaciala lera som huvudsakligen bildar åkerjorden inom landets mest odlade bygder. (källa)
5. I judendomen kallas vart 7:e år sabbatsår. I Andra Mosebok 23:10-11 finns ett bud som säger att åkerjorden skall ligga i träda (ligga orörd) det 7:e året. Detta gällde också vingården och olivplanteringen. Tanken var att de fattiga och djuren skulle få äta fritt av skörden detta år. (källa)
6. Brukningsdelar var 1927 61 stycken. Åkerjordens fördelning på olika grödor (1927): vall 627 hektar, havre 251 hektar, blandsäd 239 hektar, vete 174 hektar, råg 167, foderrotfrukter 126 hektar, grönfoder 109 hektar, korn 107 hektar, sockerbetor 47 hektar, potatis 33 hektar, baljväxter 23 hektar, andra växtslag 2 hektar och träda 148 hektar. (källa)
7. Åkerjordens fördelning 1927: vall 465 hektar, blandsäd 308, havre 153, vete 152, foderrotfrukter 122 grönfoder 109, råg 97, korn 43, potatis 31, andra växtslag 5 sockerbetor 3, baljväxter 1, och träda 85. Husdjur 1927: hästar 274, nötkreatur 1145, får 101, svin 1296, fjäderfän 6 390 och bisamhällen 20. (källa)
8. Brukningsdelar enligt 1927 års jordbruksräkning var 277. Åkerjordens fördelning 1927: vall 462 hektar , havre 434 hektar, råg 182 hektar, potatis 100 hektar, foderrotfrukter 55 hektar, vete 37 hektar, korn 24 hektar, grönfoder 21 hektar, blandsäd 9 hektar, baljväxter 2 hektar, andra växtslag 1 och träda 42hektar. Husdjur 1927 : nötkreatur 1481, svin 634, får 454, hästar 188, getter 2, , fjäderfän 3 708 och bisamhällen 52. (källa)
9. Åkerjordens fördelning (1927): Vallen var störst på åkern med 604 hektar, därnäst havre 772, rågen på tredje plats med 301 hektar. Potatis odlades på 161 hektar vete på 85 hektar och korn på 79 hektar. Foderrotfrukter 54 hektar, grönfoder 25 hektar och blandsäd 13 hektar ,baljväxter 4 hektar andra växtslag på 2 hektar.Trädan var på 62. Husdjur 1927 dominerades av nötkreatur med 2 497 djur , får 1383, hästar 328. Svinen var 1166 medan getter bara var 3 stycken, fjäderfän 5 324 och bisamhällen 129. (källa)
10. Laga skiftet innebar att alla byar skulle omfattas av skiftesreformen. Det var tillåtet med ett par skiften per gård, vanligtvis ett för åkerjord och ett annat för skog. (källa)