Årsinkomst Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet årsinkomst

1. Finland: TV-avgiften dras av direkt från skatten, som en s.k. "YLE-skatt". Skatten är progressiv, dvs. beror på skattebetalarens årsinkomster, och uppbärs för inkomster större än 7500 €/år. Avgiften ligger på mellan 51€ och 143€. Alla myndiga personer är skyldiga att betala denna skatt, oberoende av om de äger en TV eller använder Yles tjänster. (källa)
2. Efter Algers erövring (1830) erhöll Tunisien större politisk vikt. I början understödde Tunisien Abd-el-kader mot fransmännen, men sedan Osmanska riket börjat göra sin överhöghet över Tunisien mera verksamt gällande, slöt bejen Sidi Achmed sig närmare till Frankrike och sökte med sin ministers, italienaren Ruffos, hjälp införa europeiska reformer vid hovet och hären. Dessa reformer var dock inte av någon nytta, så länge inget gjordes för att förbättra landets inre ställning. Vid mitten av 1800-talet brukades endast en tiondel av den odlingsbara jorden, och de årliga utgifterna för statsskulden översteg hela årsinkomsten. Muhammed es-Sadok, vilken, av fruktan för Frankrikes och Italiens ingripande, med Englands understöd åter närmade sig Porten, erhöll genom fermanen av 25 oktober 1871 arvsrätt för sin dynasti och befriades från tributen till osmanerna. Sultanen förbehöll sig endast investituren och avgörandet över krig och fred. (källa)
3. Årsinkomst kallas den samlade inkomsten under ett kalenderår. (källa)
4. Systemet innebar redan från instiftandet 1964 att innehavaren tilldelades en tilläggssumma som garanterade en årsinkomst på fem gånger basbeloppet. 2014 utgjorde detta 222 000 kronor. Beloppet minskas om konstnären har andra inkomster. Om konstnären med egna inkomster når upp till nivå om omkring 260 000 kronor (2014), utbetalas inga pengar. I genomsnitt erhåller innehavarna ungefär halva maxbeloppet. (källa)
5. Den personliga marginalskatten bestäms av den kommunala inkomstskatten, grundavdraget, jobbskatteavdraget och den statliga inkomstskatten. För svenska skattebetalare gäller 2020 att för inkomster upp till drygt 509 300 kronor om året tas endast kommunalskatt ut. Det ger en marginalskatt på upp till 28,89–34,52 procent (beroende på kommunal skattesats). Marginalskatten i dessa inkomstlägen påverkades också till viss del av det variabla grundavdraget. Vid en årsinkomst på över drygt 490 000 kr ökar marginalskatten då den statliga inkomstskatten på 20 procentenheter tillkommer (nedre skiktgränsen).Det ger en marginalskatt på 48,89–54,52 procent. (källa)
6. 1951 presenterade radioupplagan av programmet Karusellen med Lennart Hyland en verklig person som motsvarade den statistiske Medelsvensson. Han hette Gösta Gustavsson, var 46 år samt 172 centimeter lång. Hustrun var 43 år och de hade två barn. Han hade en årsinkomst på 8 400 kronor. (källa)
7. 1866 upplöstes ståndsriksdagen och tvåkammarsystemet infördes. Under slutet av 1800-talet var det dock fortfarande endast en liten del av befolkningen som hade rösträtt. Förösträtt krävdes en taxerad årsinkomst av lägst 800 riksdaler eller fast egendom med lägst 1 000 riksdalers taxeringsvärde eller arrende av jordbruksfastighet av ett bestämt värde. Endast män över 21 år hade rösträtt till andra kammaren och ett krav var dessutom att skatt hade betalats under de senaste 10 åren. Endast drygt 20 % av den vuxna manliga befolkningen hade rösträtt 1866, men på grund av ökande inkomster, hade andelen ökat till ca 60 % 1908. Till andra kammaren var det lika rösträtt, medan den kommunala rösträtten var inkomstgraderad så att en enskild person kunde ha ett mycket stort antal röster. I städerna infördes 1868 en begränsning till max 100 röster eller 2 % av rösterna. Först 1901 infördes motsvarande begränsning på landet men till max 5 000 röster eller 10 % av totala röstetalet. Även myndiga ogifta kvinnor samt bolag kunde från 1862 ha kommunal rösträtt om de uppfyllde övriga kriterier. Tanken bakom systemet var att personer som betalade mycket skatt hade rätt att påverka användningen av skattepengarna. Avsikten var också att skapa ett mått av stabilitet, då ett samhälle inte antogs tåla för stora spänningar mellan ekonomiska resurser och politiskt ansvar. Systemet innebar också att många förlorade sin rösträtt i samband med ekonomiska kriser. (källa)
8. SGI räknas ut såhär: SGI = årsinkomst × 0,97. (källa)
9. Efter några decennier av hotad marknadskommers fick strömmingsmarknaden ny vind i seglen, men nu med mera symboliska betydelser och som fester och avbrott i den urbana tillvaron. Fiskprodukterna, nu i plastkärl, och fiskarbåtarna var fortfarande huvudattraktioner, och fiskarnas årsinkomst var fortfarande i hög grad avhängig av marknaderna. Men på marknaderna såldes vid millennieskiftet också utstuderade hantverksprodukter, anordnades sedvanliga smaktävlingar och framfördes populär musik. Även bilburna försäljare har blivit allt vanligare, och de utbjudna produkterna har kommit att variera från fisk och fårskinn till karameller. Det marknadsmässiga som under 1930-talet framhävdes med ballonger och marknadsbollar har ersatts av matserveringar och ett sprudlande utbud av olika slags fiskinläggningar. Också i Åbo har marknadstraditionen fortsatt. (källa)
10. Dagens Nyheters hemkonsulent : Fyra veckors hushållsexperiment i Stockholm under överinseende av Dagens Nyheters hemkonsulent, Fröken Signe Sjögren, utförda i fyra stockholmsfamiljer med en årsinkomst av resp. kr. 1,524, 2,300, 2,800, 4,000 : Hushållsrön, matrecept och matsedlar, saml. och utg. av Elin Brandell (Stockholm 1913). (källa)