Årsnederbörd Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet årsnederbörd

1. I Sverige föll åren 1961 – 90 i snitt drygt 10 % av årsnederbörden som snö längst i söder. Samtidigt var över 40 % av årsnederbörden snö i större delen av Lappland. (källa)
2. Skorv på äpple kan drabba både frukten, bladen och årsskotten. Skorv på äpple beror på flera olika faktorer, bland annat årsnederbörden. Hög årsnederbörd ger ofta mer skorv. Vissa äppelsorter, såsom Discovery, Mio och Filippa, är ganska resistenta mot skorv, medan andra ofta får skorv, exempelvis Signe Tillish, Gul Richard och Cox Orange. Vissa äpplesorter marknadsförs som skorvresistenta (exempelvis Fredrik, Frida, Collina och Rubinola), och har en gen från Malus floribunda. Denna resistens kan brytas eftersom nya skorvraser ständigt nybildas. Detta är delvis baserat på doktorsavhandling av Boel Sandskär Alnarp 2003. (källa)
3. Nederbörden i Slovenien varierar mellan årets månader, men är fördelad över året så att det normalt inte förekommer torra perioder. Under perioden 1971–2001 hade Bovec (452 m ö.h.) i Julianska alperna den högsta genomsnittliga årsnederbörden (3016 mm), Veliki Dolenci (308 m ö.h.) på pannoniska slätten den lägsta (743 mm) . Vinddrev gör att nederbörd på mätstationer i den högre terrängen ofta underskattas. Julianska Alperna hör dock till det mest nederbördsrika området i Europa. I Breginj (537 m ö.h.) har en årsnederbörd på 4605 mm uppmätts, i passet Bogatinsko Sedlo (1803 m ö.h.) över 5000 mm vissa år, och i Učja (661 m ö.h.) hela 6103 mm . Hur stor nederbörden är under de högsta topparna, eller höga sydvästvända kammar som fångar den dominerande vindriktningen, vet man inte. Närheten till Adriatiska havet gör att Julianska Alperna genom orografisk hävning av varm och fuktig luft fungerar som en naturlig snökanon och vissa år blir snötäcket runt 10 m i den högre terrängen. (källa)
4. Skåne är Sveriges varmaste landskap och har kustklimat, men de lokala variationerna är stora. Exempelvis har skogsbygden i nordöst avsevärt lägre vintermedeltemperatur än västra och södra delen av landskapet. Högst årsmedeltemperatur (för såväl landskapet som riket) finner man längs öresundskusten. Vid SMHI:s mätstation vid Malmö tekniska museum finner man den mätstation som har högst årsmedeltemperatur i Sverige, +8,4 °C. Den kallaste månaden är februari med en medeltemperatur på 0,0 °C och den varmaste juli med +17,1 °C. Snö faller nästintill varje vinter, ofta i väldigt korta perioder i början av året. Is bildas stundom i hamnar och långgrunda vikar. Vegetationsperioden varierar i medeltal från 270 till 240 dygn, beroende på avstånd till kust och höjd över havet. Årsnederbörden ligger kring 500 mm (smält nederbörd), juli är den nederbördsrikaste månaden, april den fattigaste. (källa)
5. På många platser i världen (till exempel i Sverige) är årsnederbörden större än årsavdunstningen. Detta skapar ett årligt nederbördsöverskott Om överskottsvattnet ligger kvar på jord- och skogsbruksmark kan det leda till stora problem, som syrgasbrist och dålig markbärighet. Mark som är för fuktig kan helt enkelt inte nyttjas på ett effektivt sätt för produktionsändamål (till exempel matproduktion och virkesproduktion). Med diken kan överskottsvattnet ofta ledas bort snabbt och effektivt. (källa)
6. Klimatet är tropiskt, vilket innebär att det är varmt och fuktigt. Regntiden infaller mellan maj och december. Längs kusten kan årsnederbörden uppgå till 4950 mm vilket är mest i västra Afrika. Mellan december och februari blåser den torra, sandmättade vinden harmattan från Sahara. Medeltemperaturen ligger på 26 °C. Några av Sierra Leones miljöproblem är för stor skogsavverkning och urlakning av jorden samt överfiskning. (källa)
7. I de lågtliggande delarna av de centrala ökenområdena är årsnederbörden mindre än 50 millimeter, längst i öst mindre än 5 millimeter. Det är förhållandevis vanligt med regnskurar och blixtar som inte når marken. I bergen är nederbörden större, oftast i form av kortvariga, kraftiga skurar som snabbt fyller uttorkade flodbäddar. Det egentliga ökenområdet avgränsas av stäpper med vinterregn i norr och av stäpper med sommarregn i söder. (källa)
8. Klimatet i Wallis- och Futunaöarna är tropiskt, dvs oftast varmt och fuktigt. Regntiden varar november till april då det också är varmast. Den bästa restiden är under den svalare årstiden från maj till oktober. Årsnederbörden ligger på 2 500 till 3 000 millimeter, den genomsnittliga luftfuktigheten på 80 % och medeltemperaturen på 26,6 °C. (källa)
9. Trädet blir vanligen inte högre än 10 meter, men kan ibland bli högre. Ett träd har uppmätts till 21 meter med en stamdiameter på 1 meter. Trädet har en stor och vid rundad, ibland paraplyformad, krona och grenarna hänger ofta ner mot marken. Trädet är väl anpassat för torra till halvtorra områden och har djupa rötter för att kunna nå vatten långt ner i marken. Dess rötter kan nå ett djup på 30 meter. Det klarar sig med endast 100–300 mm nederbörd om året och kan uthärda längre tider utan regn och temperaturer på över 40 °C, till och med upp till 50 °C. I det område där trädet växer är årsmedeltemperaturen 18–20 °C och årsnederbörden 100–500 mm. Arten är väl anpassad till fattiga jordar och klarar att växa på kalkhaltiga och sandiga marker. Arten undviker dock drivande sand och trivs inte heller på blöt och dåligt dränerad jord. Trädet är även känsligt för kyla och tål köldperioder med minusgrader dåligt. Dess rötter bildar mykorrhiza med mikroskopiska svampar som hjälper till att förse trädet med näringsämnen och träden förser i sin tur svamparna med vatten. Arten växer och sprider sig sakta men är långlivad och ett träd kan bli 150–400 år gammalt. Trädet bildar öppnare skogar eller växer i glesare dungar och lundar eller solitärt i landskapet. Arten kan beroende på förutsättningarna i omgivningen även ha ett buskigt växtsätt. Det existerar flera olika fenotyper med vissa skillnader i blad- och fruktform. (källa)