Återbetala Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder återbetala, varianter, uttal och böjningar av återbetala

Återbetala synonym, annat ord för återbetala, vad betyder återbetala, förklaring, uttal och böjningar av återbetala.

Vad betyder och hur uttalas återbetala

Återbetala uttalas åter|be|tala och är ett verb, böjs som betala.

Ordformer av återbetala

Aktiv

återbetala
infinitiv
återbetalar
presens
återbetalade
preteritum
återbetalat
supinum
återbetalande
presens particip
återbetala
imperativ

Passiv

återbetalas
infinitiv
återbetalas
presens
återbetalades
preteritum
återbetalats
supinum

Perfekt particip

återbetalad en
~ + subst.
återbetalat ett
~ + subst.
återbetalade den/det/de
~ + subst.

Alternativa böjningsformer aktiv

återbetalte
preteritum
återbetalt
supinum

Alternativa böjningsformer passiv

återbetaltes
preteritum
återbetalts
supinum

Alternativa böjningsformer perfekt

particip återbetald en
~ + subst.
återbetalt ett
~ + subst.
återbetalda den/det/de
~ + subst.

Återbetala är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Andra språk

Återbetala på Engelska

  • repay - the debt is to be repaid over three years

Hur används ordet återbetala

  1. Kredit (fr. crédit <, it. credito, ytterst av lat. crēdere, tro på) innebär en överlåtelse av förfoganderätten till en penningsumma (penningkredit) eller fungibla varor (varukredit) på viss tid. Lån, avbetalningsköp och uppskov med betalning är exempel på olika slags krediter. Kredittagaren återbetalar vid penningkrediter kreditens nominella belopp, och vid varukrediter varornas värde i pengar eller motsvarande mängd varor. Eftersom kredittagaren inte måste återbetala skulden med samma sedlar och mynt eller samma varor kan han i princip använda dem efter eget gottfinnande. Oftast måste kredittagaren utöver det nominella beloppet eller varornas värde betala ränta. (källa)
  2. Innan reformen infördes var styrningen av sjukvården mer uppdelad mellan läkare och landstinget. Landstingen var då främst ansvariga för slutenvården på sjukhusen. Kostnaderna för öppenvården baserades på vilken typ av vård patienten fick, och var uppdelad i fyra olika kategorier samt med ett totalt avgiftstak. Patientavgifterna var subventionerade genom den allmänna sjukförsäkringen som införts 1955. Vid ett läkarbesök debiterades patienten ett läkararvode baserat på vilken typ av vård som gavs. Patienten betalade då hela arvodet till den behandlande läkaren och fick sedan ta kvittot till Försäkringskassan, sedan fick man 75 % av kostnaden återbetald. Labprover och bildundersökning var en separat kostnad som återbetalades på ett liknande sätt. Privata läkare hade inget avgiftstak som de behövde förhålla sig till, men försäkringskassan skulle bara återbetala 75 % av det officiella avgiftstaket till patienten. (källa)
  3. Studiemedlen är skattefria och skiljer sig på så vis ifrån exempelvis den svenska a-kassan. Lånedelen måste till skillnad från bidragsdelen återbetalas. Studielån tagna efter den 30 juni 2001 har de sämsta villkoren. Reglerna för dessa är i huvudsak följande. (källa)
  4. Arbetslöshetsförsäkrad har blivit delvis befriad från skyldigheten att återbetala felaktigt utbetald försäkringsersättning enligt Regeringsrättens dom i mål 2952-05. Svea hovrätt har i mål T 4028-05 satt ned återbetalningskyldighet. Anstånd med återbetalningsskyldigheten kan lämnas. (källa)
  5. För att coacherna ska kunna göra en verklig insats för förändring krävs att personerna tillfälligt skriver över det ekonomiska ansvaret på coacherna. I tidiga programsäsonger krävdes en fullmakt medan det i senare säsonger krävs ett kontrakt. I kontraktet skriver personerna under på vissa bestämda punkter om åtgärder som coacherna vill ska genomföras. När detta är gjort börjar coacherna sitt arbete att med att rensa upp i deras ekonomi och försök att förändra den. Det är fråga om att planera hur man ska bli av med skulder (och återbetala dem) och att då avyttra egendom som bilar, hus och värdesaker, som säljs till olika företag, men också onödigt husgeråd och liknande, som säljs på loppmarknader. Många gånger är det också fråga om att personen skall få ett arbete och löneinkomster, sänka sina höga matutgifter och upphöra med all lyxkonsumtion. Uppgiften är att sänka utgifterna, få in kontanter för att återbetala skulder och coacherna kan därvid förhandla med inkassobolag. (källa)
  6. Av de cirka 65 miljarder kronor som bankstödet kostade gick ungefär 63 miljarder till Nordbanken. Ett stort problem för de krisdrabbade bankerna var att man givit lån till affärsverksamheter som på grund av finanskrisen inte kunde återbetalas, och på grund av samma kris var inte heller de tillgångar, till exempel fastigheter, vilka man tagit som säkerhet för de givna lånen tillräckliga för att kunna täcka skulderna. Detta innebar stora underskott för bankerna och om man inte kunde täcka underskotten skulle man inte heller kunna återbetala de fordringar som fanns bland annat i form av insättningar på bankkonton. För Nordbanken var problemen så svåra att Bankstödsnämnden inte såg någon annan råd än att skilja de illikvida tillgångarna från de som var lönsamma och man beslutade därför dela banken i en frisk och en sjuk del. De illikvida tillgångarna fördes över till ett separat bolag kallat Securum, medan de affärer som fortfarande ansågs lönsamma och fungerade stannade kvar i banken. Detta räddade Nordbanken inte bara från att gå omkull men också från att stå för kostnaderna för de dåliga affärer man dragit på sig. Detta förhållande bidrog också till att skapa en skev konkurrenssituation gentemot de banker som inte fick något statligt stöd, då de var tvungna att själva både ta itu med sina dåliga affärer och dessutom bära notan för kostnaderna medan den statligt ägda banken slapp. (källa)
  7. om han genom något av ovanstående ger upphov till fara för att skatt undandras det allmänna eller felaktigt tillgodoräknas eller återbetalas till honom själv eller någon annan. (källa)
  8. En skuld är i ekonomi en legal förbindelse att gäldenär betala en summa pengar till borgenär som äger fordran, ofta inom visst datum, förfallodagen. Exempel är leverantörsskulder som är obetalda fakturor från leverantörer, samt bankkrediter och upplupna lönekostnader och skatter. Ibland brukar även avsättningar i bokföringen räknas som skuld. Investerat aktiekapital är ett bolags skuld till aktieägare, som kan återbetalas vid likvidation. I balansräkningen är eget kapital lika med tillgångar minus skulder, och andelen är måttet på soliditet. (källa)
  9. Vårdslös skatteuppgift, brott enligt svensk rätt (5 § skattebrottslagen (1971:69)). Den döms för vårdslös skatteuppgift, som på annat sätt än muntligen av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift till myndighet och därigenom ger upphov till fara för att skatt undandras det allmänna eller felaktigt tillgodoräknas eller återbetalas till honom själv eller någon annan. (källa)
  10. År 1763 startades barnundervisning i Tun som även omfattade de angränsade församlingarna. För att även barn från fattiga förhållanden skulle ha möjlighet att gå i denna barnskola inrättades ett fattigbord som skulle bespisa dessa. I detta syfte byggdes ett skolmagasin som stod färdig år 1772. Kyrkoherden Jonas Silvius i Tun gjorde en första insättning som bestod av 500 skäppor korn och 500 skäppor havre. Till syssloman över verksamheten utsågs läraren vid Svenska skolan i Tun. Utlåning skedde på våren och återbetalades med ränta, omkring 12,5 procent, i januari följande år. Av magasinsräntan användes en tredjedel till barnskollärarens lön och två tredjedelar till bespisningen av fattiga barn, så länge de undervisades i kristendomsläran. År 1777 utgjordes två tredjedelar av räntan av 42 skäppor korn och 42 skäppor havre. Barnen erhöll två mål om dagen. Middag bestod av ärtor 2 dagar i veckan, kål och rötter 3 dagar i veckan, och grynsoppa 2 gånger i veckan. Som kvällsmat serverades gröt eller sill. Mjölk, smör, kött eller potatis serverades aldrig. Fem barn fick uppehälle vid skolan från magasinets spannmålsränta. Efter att tillgångarna utökades kunde ytterligare ett barn försörjas efter år 1785 och senare ytterligare ett barn. År 1858 beslutades att räntan från magasinet istället skulle delas ut till fattiga skolbarns föräldrar inom Tuns församling. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.