Ögonkast Synonymer Betyder Uttal

• blick
• titt

Hur används ordet ögonkast

1. En individs reproduktionsframgång mäts i hur stor andel av nästa generations samlade genpool som utgörs av individens egna gener. Generna bakom de beteenden och fysiska attribut som leder till ökad reproduktionsframgång kommer därför att öka i andel över generationerna. Sexuell selektion förklarar på så vis både invecklade parningsbeteenden och fysiska attribut som vid ett första ögonkast kan verka kostsamma eller onödiga. Ofta kan sexuell selektion förklara sexuell dimorfism hos arter där både hanar och honor lever under samma naturliga selektionstryck, det vill säga förklara varför hanar och honor ser olika ut eller beter sig olika trots att de lever i samma miljö och nyttjar samma resurser. (källa)
2. Anna Kalman (Ingrid Bergman) är en framgångsrik skådespelerska som helt gett upp hoppet om att finna den rätte. Av en slump träffar hon diplomaten Philip Adams (Cary Grant) och det blir kärlek vid första ögonkastet. Men snart får hon reda på att Adams hållit en hemlighet för henne. Anna blir vansinnig och planerar sin hämnd. (källa)
3. Risa Harada (Tvillingsyster med Riku, den yngre av systrarna) är Daisukes klasskamrat. Hon blir kär i Dark vid första ögonkastet (på TV). Risa nobbade Daisuke när han frågade chans på henne. Hon har långt brunt hår (lite längre än till axlarna) och ser sin syster lite som en rival, hon vill väldigt gärna vara bättre än sin äldre syster Riku. Risa säger själv att hon är den sötaste av systrarna och hon jobbar hårt för att hitta en kille före Riku. (källa)
4. Överste Brandon, en nära vän till Sir John Middleton. Han är 35 år i bokens början. Brandon förälskar sig i Marianne vid första ögonkastet. (källa)
5. Kapitalet III består av 52 kapitel uppdelade på sju avdelningar. I den första avdelningen diskuterar Marx förvandlingen av mervärde till profit. Enligt honom är profiten den form av kapitalistisk vinst som syns vid det första ögonkastet. Som analysen i Kapitalet I visat är det dock i själva verket det mervärdeskapande arbetet, och inte det satsade kapitalet, som på samhällelig nivå bestämmer vinsten. Den andra avdelningen behandlar uppkomsten av en genomsnittsprofit. Då kapitalets organiska sammansättning skiljer sig åt i olika produktionsgrenar blir mervärdet olika, givet konstant mervärdeskvot. Trots detta gör konkurrensen att en allmän profitkvot uppstår. Tredje avdelningen handlar om "lagen om profitkvotens fallande tendens". Här menar Marx att det finns en tendens hos kapitalismen att öka det konstanta kapitalet i relation till det variabla kapitalet, något som enligt analysen i Kapitalet I skulle leda till en minskad profitkvot. Marx påtalar dock att det finns motverkade tendenser, och att det därmed inte alls är nödvändigt för profitkvoten att falla. I den fjärde avdelningen förs handelskapitalet in i analysen. Den femte avdelningen behandlar det räntebärande kapitalet. Sjätte avdelningen handlar om jordräntan, och den sjunde och avslutande avdelningen berör revenyerna och deras källor. (källa)
6. 2010 – Kärlek vid sista ögonkastet. (källa)