Örlogsskepp Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet örlogsskepp

1. Örlogsskeppet Skåne deltog i konvojexeditioner under Pfalziska tronföljdskriget 1688-1697, då Sverige och Danmark slöt ett avtal om att örlogsskepp skulle utrustas till skydd för de båda ländernas handel. Vid några tillfällen manifesterades förbundet genom anordnande av gemensamma konvojer, skyddade av örlogsfartyg från bägge länderna. (källa)
2. Regalskepp var under den svenska stormaktstiden beteckningen för flottans största skepp. Beteckningen finns i flera former: royalskepp, realskepp och regalskepp, med realskepp som den vanligaste. Klassifikationen användes 1615-1622 och från 1633 och in på 1670-talet, tillsammans med liknande termer som örlogsskepp, mindre örlogsskepp och pinass. Beteckningen regalskepp troddes tidigare bero på att de första skeppen av denna typ döptes efter riksregalier såsom krona, spira, äpple, svärd och den regerande dynastins vapen, men ordet hade inte denna meningen i början av 1600-talet, och de tidigaste skeppen med beteckningen är inte alla döpt efter riksregalier. Till exempel var år 1622 åtta skepp klassificerade som regalskepp: Äpplet, Kronan, Svärdet, Nykeln, Scepter, Wasan, Apollo, Stockholm, Maria, Andromeda och Tre Kronor. (källa)
3. I slaget i Femerbält den 30 april 1659 var Claes Bielkenstierna betydligt underlägsen, men trots det var han tvungen att ta strid med de förenade danska och holländska flottorna. Claes Bielkenstierna förde som amiral befälet under drabbningen mellan svenska flottan och stridande från Danmark och Holland i slaget vid Femerbält. Under Karl X Gustavs andra danska krig (som pågick under tiden 5 augusti 1658 – 26 maj 1660) mötte den svenska flottan, trots sin underlägsenhet, en dansk-holländsk eskader, där Bjelke var ledare för den danska flottan och Jacob van Wassenaer Obdam för den holländska. Klockan 12 på dagen den 30 april 1659 började striden och flottorna passerade varandra två gånger på mötande kurser. Slaget blev oavgjort, personalförlusterna var ringa och inga förtygsförluster uppstod. Den svenska styrkan bestod av 20 örlogsskepp, 2 brännare och 2 småfartyg och de stridandes styrka bestod av 26 örlogsskepp och 7 småfartyg. Sundet Fehmarn Bält ligger mellan den nordtyska ön Fehmarn och den danska ön Lolland. Efter det första danska kriget kände sig Karl X Gustav missnöjd med freden i Roskilde 1658. Karl X Gustavs andra danska krig slutade med att Sverige fick återlämna Bornholm och Trondheims län. Trondheims län var svenskt en kort period mellan 1658 och 1660. Länet omfattade då ungefär de nuvarande Nord-Trøndelag fylke, Sør-Trøndelag fylke, delar av Møre og Romsdal fylke (Nordmøre och Romsdal) samt Jämtland och Härjedalen. Det inrättades den 26 februari 1658 efter freden i Roskilde då Sverige erhöll Trøndelag. Länet generövrades redan hösten 1658 av norska trupper under Jörgen Bjelke, och guvernör Claes Nilsson Stiernsköld togs till fånge. Genom freden i Köpenhamn den 27 maj 1660 blev Trøndelag återigen norskt och Jämtland-Härjedalen införlivades i Västernorrlands län. Länet existerade sedan i två år tills amt-indelningen genomfördes i Danmark-Norge 1662 och Trondhjems Amt bildades. (källa)
4. Holländarna handlade snabbt. Den 7 oktober 1658 satte den stora holländska flottan segel och nitton dagar senare fällde man ankar norr om Öresund, vid ett grund som kallades "Lappen". Från Kullaberg i nordvästra Skåne inrapporterade svenskarna antalet fiendeskepp, 39 örlogsskepp och 8 transportskepp med soldater och proviant till det innestängda Köpenhamn. En flotta på 1 278 kanoner, 4 501 matroser och 1 000 soldater väntade på rätt väder. Nere i Öresund, vid ön Ven, låg svenska flottan på 31 örlogsskepp, 14 armerade handelsskepp, 1 838 kanoner och 6 649 man. (källa)
5. Sjöhistoriska museet i Stockholm skriver så här om termen/ordern: "Klart skepp! är startsignalen för att förbereda ett sjöslag. På de gamla, seglande örlogsskeppen skulle däcken städas fria inför striden och sandas så manskapet inte halkade i blod. Eldsläckning skulle förberedas och nät av tågvirke spännas över däck för att fånga riggen om den sköts ner. Kanonerna skulle laddas och halas till bords, ammunitionen hämtas ur krutdurken. Sjukutrymmena långt ner i skrovets fuktiga unkna mörker gjordes redo att ta emot sårade och döende, och manskapet intog sina fastställda platser. Sjökrigets makabra skådespel kunde börja...". (källa)
6. Örlogsskeppet Morgonstjernan (1658). Kulturen i Lund. (källa)
7. Blekinge var ett svenskt örlogsskepp som sjösattes 1682. Hon var det första krigsfartyget som man lät bygga på Vämö i Karlskrona. Skeppsbyggmästare var engelsmannen Robert Turner. (källa)
8. Scepter, med betydelsen Spiran, var ett regalskepp och ett örlogsskepp som byggdes på Blasieholmens varv och sjösattes 1636. Hon var bestyckad med 58–66 kanoner och tjänstgjorde inom svenska flottan som Klas Flemings amiralsskepp och deltog som sådant i sjöslaget vid Kolberger Heide 1644 i striden mot kung Kristians danska flotta, samt under Erik Rynings befäl 1645. (källa)
9. Scepter, med betydelsen Spiran, var ett regalskepp och ett örlogsskepp som ingick i Gustav II Adolfs krigsflotta och tjänade som kungens flaggskepp. Fartyget började byggas på Arnö skeppsvarv i Mälaren 1612 och stod klart för avsegling 1617. Byggmästaren hette Isbrand Johansson och kom från Holland. Kungen seglade själv med Scepter ett flertal gånger. Besättningen ombord bestod av 120 båtsmän och 200 knektar. Följande citat är från en samtida beskrivning av kungens stora och lilla kajuta. (källa)
10. De första reaktionerna på den andra nationsflaggan var positiva, men efterhand kritiserades den för att vara "för vit". Columbia-tidningen Daily South Carolinian anmärkte att det var frågan om en örlogsflagga på en parlamentärflagga vilket kunde ge oklara besked. Officerer framförde klagomål om att flaggan var för vit av flera orsaker, däribland faran för att misstas som parlamentärflagga, i synnerhet på örlogsskepp, och att den blev smutsig för lätt. (källa)