Örtug Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet örtug

1. I Sverige hade penningen det lägsta värdet i myntsystemet, dock var värdet olika beroende på var i Norden man befann sig. Som jämförelse kan sägas att det i Svealand gick åtta penningar på en örtug (en mark var värd åtta öre och ett öre var värd tre örtugar), medan det i Götaland gick sexton och på Gotland (även vissa delar i sydöstra Götaland) tolv. Man fastslog dock på 1300-talet att det skulle vara Svealandsmodellen som skulle gälla i Sverige. (källa)
2. Från medeltiden är fyra byar kända på Utö. Ytterligare två gårdar tillkommer under 1500-talet. Ede (senare Edesnäs) förekommer i skriftliga handlingar första gången 1425 då Nils Erengislesson bytte till sig en gård här från riddaren Karl Öra. I samma byte ingick även en gård i Söderby. 1442 ingick två gårdar på Utö (som i själva verket låg i Söderby) jämte en gård i Ede och två gårdar i byn Trema i Erengisle Nilssons morgongåva till Brita Olovsdotter. Brita Olovsdotter donerade 1475 tre gårdar på Utö till Uppsala domkyrka. Laurens Axelsson (Tott) upptar 1476 två gårdar på Utö i sin jordebok, de betalade varje år 5 1/2 penning, 3 pund smör, 4 höns, en hare och sex dagsverken i ränta. Vart fjärde år även en örtug i nötepenningar. Sten Sture ägde 1495 två gårdar som vardera räntade 14 penningar, 1/2 pund smör, 1 pund sälspäck, 20 ägg och 6 dagsverken varje år. Johan Pedersson (Bååt)s jordebok upptar tre gårdar på Utö, av vilka två låg i Söderby och en i Ede. 1500-talets jordeböcker upptar ett kronotorp och 1 mantal arv och eget i Ede. I Söderby låg ett stadgetorp, ett mantal arv och eget samt en stadgeutjord tillhörig byn Norrby (numera Opp-Norrby) i Österhaninge sockens fastlandsdel. I Storbyn fanns 1539 tre kronobönder, 1551 fem kronobönder, 1574 fyra kronobönder och 1573 tre kronobönder. Trema bestod av 2 mantal arv och eget fram till 1561 då de av Erik XIV förvandlades till frälsejord. Dessutom upptas från 1539 ett mantal kronojord i Underskog och från 1562 en gård i Byle. (källa)
3. Mark är det äldsta svenska viktmåttet som tillkom för att väga ädelmetaller. Kryddor och smör och en del andra livsmedel vägdes under medeltiden vanligen i markpund vågvikt eller besmansvikt. Handelsvaror i övrigt vägdes sällan under vikinga- och medeltid, utan mättes eller räknades var och en efter sina förutsättningar. Redan på vikingatiden användes en mark om ca 200-210 gram. Under medeltiden varierade markens vikt något. Uppgifter från två påvliga kollektorer på besök i Sverige 1327-28 visar att stockholmsmarken då motsvarade 207,2 gram och skaramarken 213,3 gram. Enligt Hans Forssells beräkningar var den svenska myntviktsmarken på 1500-talet och i början av 1600-talet 210,6 gram. Från senmedeltiden indelades ädelmetallmarken ("lödig mark") i 16 lod = 64 kvintin, vilket ersatte den tidigare indelningen en mark = 8 öre = 24 örtugar. Från och med 1600-talets måttreformer definierades marken som 1/2 skålpund = 212,5 gram. (källa)
4. På medeltiden var mynträkningens enheter öre, mark och penningar. Då var en mark värd åtta öre. Hur många penningar som gick på varje öre varierade eftersom Svealand, Götaland samt Linköpings stift (inklusive Öland och Gotland) hade olika mynträkning. I Svealand var varje öre 24 penningar. I Götaland var ett öre värt 48 penningar och 36 i Linköpings stift. Ett öre var alltid 3 örtugar. (källa)
5. "Vilke gode karlar, ädle eller oädle, sig själva upprusta ville med en häst, 3, 4 eller flera och därtill förskaffa gode karlar och harnesk med allt tillbehör, desamma skulle årligen bekomma på var häst och rustning 30 marker örtugar och 6 alnar engelsk eller penningar därför, desslikes fritt borgläger och fodring hela året igenom eftersom sedvana plägar vara här i landet.". (källa)
6. Under medeltiden var bivax relativt sett dyrare än i Sverige idag (2007). På 1460-talet kostade ett kilo bivax tio örtugar, vilket motsvarade priset för tre unga får. På 1570-talet kostade samma mängd bivax 14 öre, eller 4–5 får. I början av 1800-talet kostade ett kilo vaxljus, (det vill säga bearbetat bivax) 99 skilling riksgälds, vilket var priset för 80 ägg. 2007 kostade ett kilo bivax för konsument från 150-250 kr, vilket motsvarade mellan ett och två kilo fårkött. (källa)