Östersjön Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet östersjön

1. Utöver dessa kolonier finns bara en ytterligare sillgrisslekoloni i hela Östersjön, Haverörn i Finska viken utanför Finland. (källa)
2. Östersjön är ett bräckt bihav som är starkt påverkat av människans aktivitet. Övergödning till följd av näringsämnen som läcker ut i vattnet från åkermark och odlingar som hamnar i Östersjön leder till algblomning, syrebrist och bottendöd, vilket i sin tur är bidragande orsaker till att torsken är starkt utrotningshotad. Övergödningen är grunden till att fiskarnas föda (torsk livnär sig uteslutande på rov och är högt upp i näringskedjan), dör och djuren får allt mindre föda att livnära sig på. Torsken svälter och blir allt mindre när ekosystemet kollapsar. Bestånden utgörs av små magra fiskar, med magen full av parasiterande mask tyder på allt annat än ett fungerande, välmående ekosystem. (källa)
3. Helsingforskonventionen, tidigare benämnd Östersjökonventionen är en överenskommelse mellan Östersjöns strandstater om att värna miljön i Östersjön. Den omfattar Östersjön och Sveriges västkust upp till latituden genom Skagen, dvs. ungefär i höjd med Göteborg. Den första konventionen för att skydda Östersjöns miljö skrevs 1974 då även Helsingforskommissionen, HELCOM bildades. Den ersattes 1992 av en ny konvention som trädde i kraft i januari 2000. Helsingforskonventionen riktar sig inte till enskilda, utan till respektive medlemsstat som skall omsätta konventionens intentioner i nationell lagstiftning. (källa)
4. Sill (Clupea harengus) är en art i familjen sillfiskar. Artnamnet "Harengus" är en latinisering av forngermanska "harinc", ty. Hering, en. "herring". Sill norr om Kalmarsund, i Östersjön, kallas strömming. (källa)
5. Tobisgrissla (Cepphus grylle) är en fågel som tillhör familjen alkor. Den häckar i stenskravel nästan cirkumpolärt i nordligaste Nordamerika, Europa och Asien, men även utmed Atlantkusten, i Europa söderut till Irland, samt i Östersjön. Arten känns i sommardräkt igen på sin helsvarta dräkt, vita vingfläckar och lysande röda fötter. Globalt anses tobisgrisslan vara livskraftig. I Sverige har den dock minskat kraftigt i Östersjön till följd av predation från mink och kategoriseras som nära hotad. (källa)
6. I Skandinavien beror skillnaden i vattenståndet främst på de lufttrycksskillnader som kan uppträda över stora områden. Om lufttrycket över en stor del av Östersjön är högt i förhållande till lufttrycket över ett stort område i Nordsjön så pressas vatten ut ur Östersjön via Öresund och vice versa. Förloppen är långsamma genom de enorma vattenvolymer som sätts i rörelse och en ändring i vattenståndet som påverkar sjöfarten kräver att en stabil tryckskillnad kvarstår en längre tid, minst 1-2 veckor. Fenomenet märks tydligast på våren och försommaren genom att väderleken under den tiden domineras av högtryck över Östersjön i förhållande till Nordsjön som kan hålla i sig 3-4 veckor i sträck. Den normala variationen i Östersjön ligger på -0,5 m till + 0,5 m men kan i vissa fall nå upp till 1 meters skillnad. I det senare fallet kan det ha mycket stor betydelse både för yrkessjöfarten i de kustnära farvattnen men även för mindre fritidsbåtar där en uppstickande sten under vattnet i sjökortet plötsligt blir en farlig grynna. Även anläggningar i anslutning till kusten som är beroende av ett stabilt vattenstånd kan påverkas i hög grad vid stora ändringar i vattenståndet. (källa)
7. Omkring 1920-talet började det hembrända bli utslaget av exportspriten, som började flöda in över Sveriges gränser från staterna på andra sida Östersjön, då den var både starkare och renare. Detta medförde att spritpolisens arbete skiftade territorium, från att för det mesta befinna sig på land, till att numera spendera större delar av tiden på havet i Stockholms skärgård. (källa)
8. Vitaliebröderna (även fetaliebröderna) var en grupp sjörövare som främst 1391–1398, under avsättningskriget mot Albrekt av Mecklenburg, härjade i Östersjön. De fanns kvar som kapare i Östersjön ända till 1430-talet, dock med allt mindre styrka. Ordet kommer från tyskans Vitalienbrüder, av lågtyskans Vitalie – proviant, ur latinets victualia – livsmedel, de förde proviant till det av Albrekts trupper fortfarande hållna, av Kalmarunionen belägrade Stockholm. Vitaliebröderna var förmodligen organiserade som ett gille, ett brödraskap med vissa initiationsritualer. Deras fältrop var: Guds vänner och allas fiender! (Gottes Freund – aller Welt Feind!). (källa)
9. De vanligaste fåglarna som häckar på Mälarens fågelskär är de som också är vanligast i Östersjön. De tio talrikaste arterna var vid en inventering 2005 fisktärna, gråtrut, skrattmås, fiskmås, gräsand, vigg, kanadagås, knipa, silltrut och drillsnäppa. I Mälaren finns också häckfåglar som är mindre vanliga som havsörn, grågås, vitkindad gås, storlom, småskrake och snatterand, varav några är starkt hotade i Mälaren. Där häckar också, sedan 1994, storskarv av underarten P. c. sinensis, som ibland benämns mellanskarv. 2005 räknade man vid en inventering till 23 kolonier med 2178 bon vilket var en minskning med två kolonier men en liten ökning av bon från 2004. Den största kolonin innehöll 235 bon. Dock tror de flesta experter att kulmen för storskarvsökningen är nådd och att populationen i Mälaren kommer att stabilisera sig vid cirka 2000 bon. En av Mälarens karaktärsarter är fiskgjusen som i Mälaren har ett av sina starkaste fästen i världen. Fiskgjusen häckar i stort sett vid samtliga fjärdar i Mälaren. (källa)