Övergjuta Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet övergjuta

1. Kvass bereds genom att låta en blandning av malt och rågmjöl, alternativt gammalt rågbröd och socker, övergjutet med en viss mängd vatten, stå på ett lagom varmt ställe. Blandningen rörs sedan om emellanåt, tills vätskan genom fortsatt jäsning och bildandet av ättiksyra fått en syrlig smak. Samtidigt bildas även små mängder etanol och kolsyra. Drycken motsvarar på så vis i viss mån svensk svagdricka. Denna blev genom dålig förvaring och efterjäsning (genom närvaro av ättiksbakterier(acetobakter) i förvaringskärlet) ofta syrlig eller starkare. (källa)
2. Mögelsvampar undviks genom att i receptet ingående vatten skall vara kokhett, då det övergjutes blommorna. Därvid dödas all vildjäst. Den önskade jäsningen sätts i stället igång genom tillsats av renodlad vinjäst, som finns att tillgå i flera olika varianter, som var och en ger olika karaktär åt det färdiga vinet. (källa)
3. En etsning utförs på kopparplåt, beredd med så kallad etsgrund. Tryckplåten, oftast en plåt av polerad koppar, bestryks med en syrabeständig grund av asfalt, harts eller vax, varpå motivet ristas i grunden, med etsnål, så att kopparen blottas. Plåten övergjutes med skedvatten, som på de blottade ställena fräter kopparen. Den ingnides sedan med svärta och avtorkas, så att svärtan bara stannar i fördjupningarna, varefter plåten tryckes i koppartryckpress mot ett fuktat papper. Man kan göra flera avtryck, men oftast begränsas upplagan till ett hundratal exemplar, på vilka konstnären skriver sitt namn. Därefter förstör man plåten, så att inga nya tryck kan göras. (källa)
4. Alberts teknik går ut på att en tjock, plan mattslipad glasskiva övergjuts med en tunn lösning av vattenglas, kaliumbikromat och kromalun och får torka i 55 °C under några timmar i en torkugn. (källa)
5. Svensk traditionell tillverkning är en omständlig process. Först läggs alunskiffern varvtals med ris, som antändes, och då och då övergjuts med vatten. De bituminösa ämnena, svavelkisen och risknippena förbrinner långsamt, varvid bildas järnoxid (ger en röd färg), järnvitriol (FeSO4), svavelsyra (H2SO4), aluminiumsulfat (Al2(SO4)3) och kaliumsulfat (K2SO4). (källa)
6. Fotogravyren bygger på samma princip som och är en föregångare till koppardjuptrycket, och ersattes senare av denna teknik. Förfarandet gick till så att en blankpolerad kopparplatta "kornades" genom att förses med ett ytterst fint lager asfaltspulver, vilket genom plåtens uppvärmning smältes och därvid fastnar på plåten. Ett diapositiv kopieras på pigmentpapper, vilket fuktas och pressas fast vid plåten. Efter torkning övergjuts plåten med varmt vatten, som löser pigmentpapprets inte härdade gelatin, som därefter med pappret tvättas bort. När denna är färdigetsad, avlägsnas beläggningen, även den ursprungliga korningen, genom tvättning i lut och terpentin, och efter en eventuell retuschering förstålas plåten på galvanisk väg. (källa)