Överinspektör Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder överinspektör, varianter, uttal och böjningar av överinspektör

Överinspektör synonym, annat ord för överinspektör, vad betyder överinspektör, förklaring, uttal och böjningar av överinspektör.

Vad betyder och hur uttalas överinspektör

Överinspektör uttalas över|in|spekt|ör och är ett substantiv.

Ordformer av överinspektör

Singular

överinspektör
obestämd grundform
överinspektörs
obestämd genitiv
överinspektören
bestämd grundform
överinspektörens
bestämd genitiv

Plural

överinspektörer
obestämd grundform
överinspektörers
obestämd genitiv
överinspektörerna
bestämd grundform
överinspektörernas
bestämd genitiv

Överinspektör är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet överinspektör

  1. Nils Gustaf Nilsson var son till Jacob Nilsson. Efter att 1892-1896 studerat vid Kungliga Tekniska Högskolan och avlagt avgångsexamen från fackskolan för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi där arbetade han 1896-1897 som konstruktör hos civilingenjören Robert Wilhelm Strehlenert. 1896-1914 var Nilsson biträdande inspektör för Lloyd's Register of British and Foreign Shipping i Stockholm och var även 1896-1914 biträdande skeppsmätare i Stockholm. Han var även 1898-1901 extraordinarie tjänsteman vid patent- och registreringsverket och av magistraten i Stockholm förordnad skeppsbesiktningsman 1909-1915, ledamot av kommittén angående revision av skeppsmätningsförfattningarna 1909-1911, kommerskollegiums inspektör för fartygs bärgningsredskap 1909-1914 och för fartygs lastlinje 1910-1914. Nilsson var 1914-1919 överinspektör och chef för fartygsinspektionsavdelningen vid kommerskollegium, tillförordnad byråchef vid fartygsinspektionsbyrån från 1920 och 1938 skeppsmätningsöverkontrollör och överinspektör där. Han var även ledamot av styrelsen för Föreningen Sveriges sjöfartsmuseum i Stockholm från 1913, ledamot av 1913 års kommitté angående revision av skeppsmätningsförfattningarna 1913-1917, ordförande i skeppstjänstkommissionen 1917-1923, ledamot i sjöarbetstidssakkunniga 1925, ledamot i kommittén angående revision av fartygsbyggnadsförordningen 1927 och ombud för Germanischer Lloyd i Berlin från 1930. (källa)
  2. Efter studentexamen i Motala 1930 blev Möller medicine kandidat i Stockholm 1934 och medicine licentiat 1940. Han var underläkare vid epileptikerkliniken Stora Sköndal 1941, amanuens och t.f. underläkare vid neurologiska kliniken vid Serafimerlasarettet 1942, t.f. underläkare vid Beckomberga sjukhus 1944, förste underläkare 1946, t.f. underläkare och amanuens vid Södersjukhusets medicinska avdelning 1948–49, biträdande läkare vid Serafimerlasarettets psykiatriska poliklinik 1948–52, vid Beckomberga sjukhus 1951–53, t.f. överläkare vid Frösö sjukhus 1953, överläkare där 1955, vikarierande överinspektör för sinnessjukvården under olika perioder 1957, 1958 och 1959, biträdande överläkare vid Ulleråkers sjukhus 1959 och överläkare där från 1961. (källa)
  3. Utövar tillsyn av elanläggningar och elinstallationsföretag bland annat genom inspektioner som utförs av verkets elinspektörer och överinspektörer. (källa)
  4. Marelius blev extra tjänsteman vid Lantmäterikontoret 1734, förste ordinarie lantmätare 1747 och senare premiäringenjör där samt tilldelades 1775 överinspektörs och 1781 överdirektörs titel. Han författade och utgav ett flertal goda landkartor och kartografiska uppsatser. Marelius, som anses vara Sveriges främste kartograf före 1800-talet, blev ledamot av Vetenskapsakademien 1769. (källa)
  5. Ha var son till överinspektören Mårten Westerling och Beata Elisabeth Stamm och gift med Ulrika Enander. Westerling var major vid fortifikationen och fick omkring 1730 grundläggande utbildning i teckning och etsning. Han fortsatte därefter sina studier för Nicolas de Larmessin i Paris 1737 och tillsammans med Augustin Ehrensvärd gjorde han en studieresa till Nederländerna och Belgien. Han bosatte sig 1776 i Västra Eneby där han donerade en egen utförd nummertavla till koret i Västra Eneby kyrka samtidigt donerade hans fru en egenhändigt tillverkad altarduk. Westerling är representerad med etsningar vid Nationalmuseum i Stockholm. (källa)
  6. Smedsudden var i mitten av 1700-talet en ö, som kallades Marieskär eller Smedsholmen. Namnet kom från glasbrukssmeden Gustaf Hård och A. Röding, som bodde här. I slutet av 1700-talet blev ön genom utfyllnad en udde. År 1812 köptes udden av överinspektören Abraham Fineman som lät bygga "Sjövillan", en malmgård i empirstil med fyra kolonner kring verandan. Från Sjövillans tomt löpte en liten bro över till Kanonholmarna där ett salutbatteri var anlagt. (källa)
  7. Efter påtryckningar från Himmler och Göring, som bedömde att SA tänkte genomföra en statskupp, lät Hitler häkta Röhm tillsammans med delar av SA:s ledning och andra motståndare under de långa knivarnas natt den 30 juni 1934 och föra dem till länsfängelset i Stadelheim. Röhm erbjöds att begå självmord, men när han vägrade blev han skjuten av två SS-officerare: Brigadeführer Theodor Eicke, den blivande överinspektören för koncentrationslägren, och Obersturmbannführer Michel Lippert. (källa)
  8. Elisabet Sjövall, född 6 mars 1915 i Stockholm, död 10 maj 1981 i Båstad, var en svensk läkare och socialdemokratisk politiker. Hon var dotter till rektorn Cornelius Sjövall och Hanna, född Nordlund. Gift 8 november 1934 med överinspektör Sven Andersson (äktenskapet upplöstes 1945). (källa)
  9. Personalens antal är cirka 200. Vid skyddspolisen finns det följande polistjänster: chef för skyddspolisen (med titeln polisråd), biträdande chef, avdelningschef, överinspektör, inspektör, överdetektiv och detektiv. (källa)
  10. Under åren 1909–1924 var han överinspektör för sinnessjukvården i Sverige. Han blev 1924 hospitalsläkare av första klassen vid Stockholms hospital och tilldelades professors namn. Under åren 1929–1932 var han professor i psykiatri i Uppsala och 1932–1938 inspektör för sinnesslövården. Han var aktiv vid utarbetandet av 1929 års sinnessjuklag och drivande politiker för genomförandet av 1934 års steriliseringslagstiftning, vilket medgav utförande av tvångssterilisering på sinnessjuka. Det var på initiativ av Petrén som en rad sinnessjukhus och sinnesslöanstalter inrättades i militärkaserner som stod tomma till följd av 1925 års försvarsbeslut, till exempel Vipeholm i Lund. Han författade över 300 skrifter om sinnessjuk-, sinnesslö- och alkoholistvård. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.