Överstycke Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet överstycke

1. Altartavlan är i barock från 1635. I ett parti finns en dansk flagga i en Jesusskildring. Ett yngre överstycke från 1800-talets mitt står vid orgeln och istället används återigen det äldre överstycket. (källa)
2. Två nummertavlor i trä. De är ovala med förgylld ram. Det finns ett utskuret överstycke med fabeldjur, blommor, blad och en krona som idag är borttagna. De är 83 centimeter höga och 50 centimeter breda. (källa)
3. Den västra portalen leder inte in till kyrkan utan ner i den tidigare kryptan och till kolumbariet. Överstycket pryds här av en dödskalle samt ett timglas med vingar. Timglaset syftar på termen tempus fugit eller tiden flyr och både den och dödskallen är symboler för döden. Även här finns en inskriptionen på latin SALVATOR MUNDI ADIUVA NOS (Världens Frälsare, hjälp oss). (källa)
4. Byggnaden uppfördes som huvudkontor åt Svensk-Engelska Mineralolje AB (som 1939 bytte namn till AB Svenska Shell). Mineraloljeaktiebolaget hade bildats 1912 som ett dotterbolag inom Shellgruppen, och tidigare haft lokaler på Skeppsbron. 1927 påbörjades byggandet av det moderna kontors- och bostadshuset i hörnet av Birger Jarlsgatan och Rådmansgatan. Byggnaden med dess karaktäristiskt rundade form hade ritats av Albin Starks arkitektkontor. Formen var en anpassning till den pumpstation och dess skärmtak som uppfördes framför byggnaden. Den klassicistiska fasaden pryddes med lamphållare av brons och ett dekorativt smidesräcke som löper i hela fasadens längd på den andra våningen. I fönstrens överstycken på samma våning återfinns alltjämt Shellsnäckan, vilken ritades av Fredrik Lidvall som då var anställd på arkitektkontoret. (källa)
5. Ramverket prydes av två kvinnofigurer, symboliserande Tron och Hoppet, iklädda försilvrade dräkter (nu oxiderade) och förgyllda band. På överstycket bär två änglabilder ett kors med törnekrans och det hela kröns av en gyllene sol med Guds-symbolen, triangeln, i mitten, i vilken är inskrivet " Jahwe". På altaret står ett krucifix av malm, utfört av konstnären Erik Sand, Strängnäs, och skänkt 1965 till minne av poststationsföreståndaren Bertil Sörberg. Ett annat krucifix, snidat i päronträ (från Oberammergau) är skänkt av kyrkliga syföreningen och placerat på sakristians altare. Predikstolen i rokoko i form av en urna med upplyft lock - baldakinen - är tillverkad av örebrosnickaren Hallden år 1791. Den är vackert färgad i guld och svart med ljusgrå bottenfärg. Korgens tre fält smyckades år 1938 av konstnären Torsten Nordberg med målningar föreställande Jesu dop, korsfästelse och himmelsfärd. (källa)
6. Vid denna tid började slottet förfalla. Huvudbyggnaden stod tom. I samband med detta köp styckades marken upp och bebyggdes delvis med villor och senare flerfamiljshus. I samband med försäljningen passade man på att sälja delar av den dyrbara inredningen från själva Åkeshovs slott. Väggfälten från Stora Salen i slottet med olika jaktmotiv togs bort och såldes av ägaren Olsson och Rosenlund 1902. De båda salarnas handmålade väggfält och överstycken från 1700-talet "bröts loss" och auktionerades bort 1904 till rena fyndpriser. Jaktsalens väggmålningar såldes för "150 kronor för de stora och 75 kronor för de små". Säljare var Olsson och Rosenlund och köpare av ett flertal målningar var grosshandlare E.W. Wallin, som höll på att inreda ett vackert hem till sin familj på Västra Trädgårdsgatan 9 i Stockholm. I denna byggnad, som sedan 1927 tillhör Stockholms handelskammare, finns fortfarande originalmålningarna till målningssviten från Åkeshovs övre sal. (källa)
7. Byggnaden står på en sockel av grovhuggen granit och är uppförd av timmer i två våningar. Fasaderna har gulmålad lockpanel av smala brädor samt vitmålade, pilasterliknande knutlådor som tillsammans med takfotens listverk sätter en lätt klassicistisk prägel på huset. Pilastrarna har i enlighet med bruket i Västsverige påspikade lockbrädor vilket bidrar till att minska deras massivitet. Den profilerade taklisten avslutas vid gavlarna, ovan knutlådorna, som rikt utbildade kapitäl. Mellan kapitälen löper vid gavlarna tvärgående våningsband. Sadeltaket är täckt med skiffer. Huvudentrén vetter mot Hamngatan där en trappa av granit leder upp till en gråmålad parspegeldörr med två fyllningar av trä nedtill samt en delvis glasad fyllning upptill, träfälten har urfrästa dekorationer. Mot gården finns en enklare entré med lågt placerade parspegeldörrar i samma kulör. Ytterdörrarna är asymmetriskt placerade på husets långsidor då huset har sexdelad plan som förlängts mot nordost. Huset har gråmålade tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge och karm med utskjutande överstycken. (källa)
8. Interiören i entrén nr 68 var påkostad med bland annat trappor och räcken i gjutjärn samt trappsteg av vit marmor. Golv och vilplan var av mönsterlagda marmorplattor i rött och vitt. En takfris med sköldar visande olika byggmästarinspirerade yrkessymboler som hammare, murslev, vinkelhake och passare samt yxa och hyvel. Till bostäderna ledde höga, rikt ornerade dörrar med gotiserande överstycken. (källa)
9. I vapenhuset finns det en ekdörr från 1200-talet. Den visades upp vid Baltiska utställningen i Malmö 1914. Kulhål i överstycket vittnar om krigstider. (källa)
10. Till Sverige kom gungstolen på 1800-talet. Ett av de äldsta beläggen är en akvarell från Sunne prästgård i Värmland 1852 där en gungstol finns avbildad. Två interiörbilder från Johan Hellbergs hem i Stockholm målade av Johan Zacharias Blackstadius 1856 återger också en gungstol. Likaså finns en gungstol i en modell av huvudbyggnaden på Remningstorps herrgård som idag finns på Nordiska museet. Modellen är tillverkad 1865 men kopierad efter byggnadens inredning som införskaffades i början av 1850-talet. Dessa gungstolar var alla av så kallad "bostontyp", av svarvade pinnar och ett överstycke i senempire. Under 1860-talet börjar gungstolar tillverkas i Sverige i större skala. Småland blev tidigt ett centrum för gungstolstillverkningen, men även i södra Östergötland, Västergötland gjordes gungstolar för avsalu under 1860- och 1870-talen. Även i Östervåla socken och på vissa håll runt Siljan förekom tillverkning av gungstolar för avsalu under 1800-talet. Under slutet av 1800-talet kom den "amerikanska gungstolen" med meden placerad på en bock och fastsatt med en stålfjäder på modet. (källa)