Överton Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet överton

1. Även vid full stränglängd skapar strängdelarna dessa toner i form av övertoner till grundtonen. Vid anslag av ostruket c erhålles således en hel serie med deltoner: c°, c¹, g¹, c², e², g², b², c³, d³, e³, och så vidare. De allt högre deltonerna ljuder med successivt avtagande styrka men färglägger klangen. (källa)
2. Sygyt (kyrilliska Сыгыт) är en form av chöömij där man specifikt med tungan formar resonanshålor i munhålan där höga övertoner förstärks. Dessa övertoner blir kraftigare och högre än vid vanlig chöömij. Dessutom kan bordunan (vilken är samma "strypta" grundton som i chöömij) dämpas något, vilket ytterligare får övertonerna att framträda. Tungans placering är betydligt längre fram i munhålan än vid chöömij och tungspetsen är vanligtvis placerad strax bakom där överkäkens framtänder möter tandköttet. Övertonerna kan även förstärkas genom att läpparna formar en inte alltför överdriven "trumpet". Sångstilen kännetecknas av dessa mycket höga och skarpa övertoner, vilka för ovana öron lätt förväxlas med flöjttoner eller vissling. Ordet sygyt betyder just vissling. (källa)
3. I en del musikteoretiska arbeten har det antagits att på samma sätt som en grundton har övertoner, skulle den också ha undertoner. Medan det finns flera praktiska sätt att frambringa och mäta övertonerna hos verkliga instrument, är det mycket svårt att frambringa undertoner. Undertoner är därför inte allmänt accepterade som ett fysikaliskt fenomen, utan kvarstår som en teoretiskt koncept. (källa)
4. En sträng som vibrerar kan sätta andra strängar i resonans. Exempelvis har A-strängen vid 440 Hz en tendens att förmå E-strängen vid 330 Hz att röra sig, eftersom båda har en överton vid 1320 Hz (3:e övertonen hos A och 4:e övertonen hos E). Koto och Nyckelharpa är instrument som använder denna effekt. Speciella strängar kan användas för effekten och dessa kallas resonanssträngar. (källa)
5. En delton är en enkel sinuston som tillsammans med andra deltoner bildar en sammansatt ton. Deltonernas olika styrka och frekvens ger den sammansatta tonen sin klangfärg. Den delton som har lägst frekvens kallas ibland grundton och alla andra kan då kallas övertoner. Tonerna från alla akustiska musikinstrument är sammansatta och innehåller alltså flera deltoner. (källa)
6. I blåsinstrument som är cylindriska och i praktiken slutna i ena änden, som klarinetter vid klockstycket, är övertonernas frekvens udda multipler av grundtonens frekvens. (Med cylindriska pipor öppna i båda ändar, som används till exempel i vissa orgelstämmor, är övertonernas frekvens jämna multipler av grundtonsfrekvensen, men detta är det samma som att vara alla multipler av grundtonsfrekvensen och uppfattas oftast så.) Se deltonserien. (källa)
7. Uttman (2002) studerade ett antal fonogram och jämförde övertonsspektra mellan kulning och "normal" folksång. Hon fann att övertoner var starka/synliga i långt högre register än vid normal folksång. Lingvisten/fonetikern Robert Eklund, logopeden Anita McAllister och logopeden/kulerskan Fanny Pehrson presenterade 2013 en studie där de jämförde kulning, huvudklang (ofta felaktigt kallat falsett) och normal (bröst/normal) röst inspelade i ett normalt rum och i ett ekodämpat rum. De fann – i likhet med Uttman (2002) – att medan övertoner i huvudklang enbart var starka/synliga upp till cirka 5 000 Hz så observerades starka övertoner upp till 15 000 Hz i kulning. (källa)
8. Vid ren intonation sammanfaller oktavens fundamentalfrekvens med grundtonens första överton. Därmed sammanfaller även oktavens alla andra övertoner med någon av grundtonens övertoner. Liksvävande temperatur är uppbyggt på en tolvdelning av oktaven. I Pythagoreisk stämning intoneras den dock något annorlunda och är därför inte helt konsonant i denna temperatur. (källa)
9. Klangfärg, även timbre, är den specifika karaktären hos en ton, ett musikinstrument, eller en människoröst som utgörs av sammansättningen av de olika medklingande övertonerna. Klangfärgen påverkas framförallt av antalet, styrkan och frekvensen av de övertoner som tillsammans med grundtonen bildar klangen, men även av till exempel tonansatsen och formanterna. Ju högre och starkare deltoner, desto skarpare klangfärg. (källa)
10. Deltonserie (eller deltonsserie) är en följd av deltoner som tillsammans bildar en sammansatt ton. Den ton i serien som har lägst frekvens kan kallas grundton och de övriga är i så fall dess övertoner som bildar en övertonserie. Frekvens- och styrkeförhållandena mellan deltonerna i den sammansatta tonen bestämmer dess klangfärg eller timbre. (källa)