Övervåning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet övervåning

1. Ornäs nämns tidigast 1368 i bevarad text. Gården förvärvades troligen på 1490-talet av bergsmannen och fogden över Silvberg Stig Hansson, och blev då bergfrälseegendom. Timret i Ornässtugan är enligt dendrokronologiska analyser fällt 1504. Övervåningen var på 1500-talet gästbostad och markplanet var ett förråd. Byggnaden ingick i en kringbyggd gård. De sista av de övriga byggnaderna i gården revs på 1700-talet. (källa)
2. Rådhuset innehöll som sig bör stadsfullmäktigesal och administrativa lokaler. Men västra delen reserverades från början förättsväsendet, med polisstation och finkor på entréplanet och rättssal på övervåningen. Senare togs hela västra delen över av Umeå tingsrätt. På bottenvåningen inrymdes under flera år dessutom stadens telegrafstation och postkontor medan källaren upptogs av en auktionskammare. (källa)
3. Marbostugan är en högloftsstuga från Förlanda socken i Fjäre härad. Två loftbodar har i detta fall fogats samman med en ryggåsstuga. Byggnadsstilen är medeltida, men den här stugan är från slutet av 1600-talet. Traktens hemväverskor kunde bo så här. De tjänade bra och hade hög status. De nyckelhålsformade ingångarna kallades "skonkar" (slutet o) och ansågs föra tur med sig och beteckna rikedom. I grästaket finns boningshusets fönster och loften reser sig på ömse sidor. På loftens övervåningar kunde ungdomar sova sommartid. Eldstadens spjäll öppnades utifrån genom en anordning fästad i skorstenen. Spjället hölls stängt under påsken av rädsla för ondskefulla krafter. (källa)
4. I Europas städer skapade befolkningsökningen under 1800-talets andra hälft en enorm efterfrågan på bostäder. I nord- och centraleuropeiska städer som Berlin, Wien, St Petersburg, Köpenhamn och Stockholm byggdes nu stora så kallade hyreskaserner av sten och tegel utefter rakt anlagda gator för den allt talrikare arbetarbefolkningen. Hyreskasernerna täckte hela kvarter med 4-7 våningar höga hus mot gatan och bakgårdar fyllda med ytterligare hyreshus, diverse uthus och verkstäder. Gathusen hade ibland även hyresgäster ur medelklassen men i källar- och övervåningar samt i gårdshusen bodde de mindre bemedlade. En del hyreskaserner byggdes i offentlig regi, andra av välgörenhetsorganisationer men det stora flertalet byggdes av privata byggherrar i spekulationssyfte. Spekulationsbyggandet resulterade i estetiskt, tekniskt och sanitärt undermåliga hus. (källa)
5. På en ritning från 1864 visade han hur järnvägslinjen skulle dras från Stadsgården, öster om Slussen och sedan upphöjd på en lång arkadviadukt längs hela Skeppsbron, i jämnhöjd med Skeppsbroradens övervåningar. Banan skulle sedan byggas mellan Slottsbacken och Gustav III:s staty, förbi slottet, på en ny järnvägsbro över Strömmen (ungefär i dagens Strömbrons läge), sedan genom Kungsträdgården och Berzelii park till slutstationen vid Östermalmstorg. Gustav III:s staty lyftes upp på en hög, rund underbyggnad, så att viadukten inte skulle skymma konstverket. (källa)
6. Enligt en rekonstruktion av historikern Martin Olsson på 1940-talet var kastalen ca 15 meter i diameter och hade 4 meter tjocka murar. Höjden var cirka 25 meter, upptill avslutades tornet med en krenelering och en konformad tornhuv (detta utseende redovisas på Vädersolstavlan). Ingången var av försvarsskäl förlagd till andra våningen. I bottenvåningen fanns en fängelsehåla som enbart nåddes via en lucka i övervåningens golv. Kastalen räknas som en av Stockholms första större byggnader i sten. Enligt samma rekonstruktion byggdes tornet på i höjd 1544 samt 1588. Den slutliga höjden var ca 50 meter exklusive tornspira. (källa)
7. Det boende som erbjöds i statarlängorna var ofta otillfredsställande. Detta berodde delvis på att många av längorna inte var byggda med stockväggar utan med plankväggar, vars isolering sjönk ner mot undervåningen. Det ledde till att övervåningarna kunde bli dragiga. Detta var ett modernare sätt att bygga men fungerade dåligt och innebar en låg bostadsstandard. Statarlängorna var vanligast i södra Sverige – i Mellansverige bodde däremot de flesta statare i en- eller tvåfamiljshus. (källa)
8. Vita huset var en av de första regeringsbyggnader som rullstolsanpassades. Modifikationer gjordes under Franklin Delano Roosevelts presidentperiod, eftersom han under sin ämbetstid var rullstolsburen till följd av polio. I mitten av 1940-talet uppdagades att byggnadens konstruktion var instabil och riskerade att kollapsa. President Harry S. Truman flyttade till Blair House medan Vita huset byggdes om. Hela interiören revs ut, enbart de yttre fasaderna lämnades kvar. Under ombyggnationerna gjordes vissa ändringar i originalutförandet, bostäderna på övervåningarna byggdes ut och en ny balkong lades till. (källa)
9. Byggnaderna besiktigades år 2004 på grund av problem med sättningar i undergrunden. Värst drabbade var de nordöstra delarna av Vintertullen 20. Åren 2007 och 2008 utfördes därför en omfattande grundförstärkning av längan Malmgårdsvägen 55F–55H och 57A–57E. Det innebar även att lägenheterna i husens bottenvåningar berördes eftersom golven grävdes upp till cirka två meter under golvnivån. I samband med schaktarbetena upptäcktes flera igenfyllda brunnar. Efter grundförstärkningen återställdes golven och planlösningarna. Köksinredningen från 1960-talet ersattes med ny. Övervåningarna var inte avsedda att beröras av grundförstärkningen och förseglades. (källa)
10. Efter den förödande Sundsvallsbranden 1888 byggdes magasinen i kvarteren Skonerten, Barkassen, Briggen och Kuttern upp på 1890-talet, för Sundsvalls kolonialvaruhandlares räkning. Arkitekten för magasinen var Sven Malm. Övervåningarna fungerade som lagerplats för mjöl, socker, kryddor, kaffe, torkad frukt och andra kolonialvaror, som kom till Sundsvalls hamn via båtar frånär och fjärran och senare också på järnväg. Magasinen är monument över de stora förråd av livsförnödenheter som krävdes från december till april då isen låg. (källa)