Ackumulera Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder ackumulera, varianter, uttal och böjningar av ackumulera

Ackumulera synonym, annat ord för ackumulera, vad betyder ackumulera, förklaring, uttal och böjningar av ackumulera.

Synonymer till ackumulera

Vad betyder och hur uttalas ackumulera

Ackumulera uttalas ac|kumul|era och är ett verb -de.

Ackumulera betyder:

Ordformer av ackumulera

Aktiv

ackumulera
infinitiv
ackumulerar
presens
ackumulerade
preteritum
ackumulerat
supinum
ackumulerande
presens particip
ackumulera
imperativ

Passiv

ackumuleras
infinitiv
ackumuleras
presens
ackumulerades
preteritum
ackumulerats
supinum

Perfekt particip

ackumulerad en
~ + subst.
ackumulerat ett
~ + subst.
ackumulerade den/det/de
~ + subst.

Ackumulera är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Andra språk

Ackumulera på Engelska

  • accumulate

Hur används ordet ackumulera

  1. Varmluft leds genom ventilationsrör med hjälp av ett fläktsystem. Rören är ingjutna i den underliggande betongplattan som även ackumulerar värme. (källa)
  2. När man räknar ut minoritetsandelen beaktar man förutom direkt minoritetsinnehav också indirekt och ackumulerad minoritet. Det indirekta innehavet uppstår då ett dotterföretag delvis minoritetsägt innehar en andel i ett annat dotterföretag. I sådana fall hör även en del av resultatet och det egna kapitalet hos det sistnämnda dotterföretaget kalkylmässigt också till minoriteten i det förstnämnda dotterbolaget. Om det sistnämnda dotterföretaget dessutom äger aktier (direkt eller indirekt) i det förstnämnda dotterbolaget skapas ett ackumulerat innehav. (källa)
  3. En tidig utveckling för att effektivisera vedeldning var konstruktionen av kakelugnen, som med hjälp av förlängda rökgaskanaler förmådde ta vara på mer av värmen i rökgaserna änär man eldar i öppen eldstad. Kakelugnarna var uppbyggda av tegel, oftast med en vikt av mer än ett tusen kilo. Teglet ackumulerade värme mellan inläggen av vedbränsle, vilket gjorde att man blev mindre beroende av att ständigt hålla elden brinnande. (källa)
  4. Det är inte bara näringsämnen som sprids i näringskedjan. Även stabila kemiska föreningar som till exempel organiska klorföreningar (bland annat DDT och PCB) och metylkvicksilver sprids från art till art. Arterna har svårt att göra sig av med dessa ämnen då de bl a är fettlösliga. Därför ackumuleras/anrikas dessa ämnen i näringskedjan. Detta drabbar speciellt fröätande fåglar (växtätare) eller rovfåglar och fiskätare (bland annat toppkonsumenter) som får mycket höga halter av gifterna i sig. Bly från blyhagel sprids också i näringskedjorna och förgiftar änder och svanar. Man brukar allmänt kalla dessa gifter för miljögifter. (källa)
  5. Den 13 april 1883 konstituerades det av honom bildade Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag, vars affärside var: "en telefon i varje hushåll i Stockholm, låga avgifter, ackumulera bolagsvinsten och låg aktieutdelning", och vars överingenjör och verkställande direktör Cedergren hela tiden varit. Cedergren hade tidigare varit verkställande direktör i Bellbolaget, vilket först införde telefonen i Sverige, men nu började han istället samarbeta med Lars Magnus Ericsson och hans nystartade företag. Detta samarbete fick Ericssons företag att växa kraftigt och 1918 slogs de två bolagen samman till ett och fick namnet Allmänna Telefonaktiebolaget L M Ericsson. Från och med ca 1889 verkade båda bolagen även i Ryssland och Kongresspolen under namnet Rysk-svensk-danska Telefonkompaniet Cedergren AB (Poccийcкo-Швeдcкo-Дaтcкaя Тeлeфoннaя Кoмпaния Цeдeргpeнъ A.О.). Cedergrens första telefoncentral i Warszawa byggdes 1904 och befann sig i den mindre byggnaden t.v. om höghuset på bilden. Det ritades av arkitekterna Lars Israel Wahlman och Isak Gustaf Clason. (källa)
  6. En oinskränkt rätt att utnyttja underskott i exempelvis ett svenskt aktiebolag kan medföra handel med förlustbolag, det vill säga att bolag med verksamheter som gått med underskott och ackumulerat förluster säljs till vinstinriktade koncerner varvid de köpta underskotten skulle kunna kvittas mot det köpande bolagets vinster. Lagstiftaren har försökt begränsa möjligheten att utnyttja förvärvade underskott med två begränsningsregler som slår till vid ägarförändringar, den så kallade beloppsregeln och koncernbidragspärregeln. Beloppsregeln innebär att sparade underskott som överstiger beloppet två gånger köpeskillingen går förlorade vid en överlåtelse. Koncernbidragspärregeln innebär att förvärvade underskott inte kan kvittas mot skattemässiga koncernbidrag under en femårsperiod. De kan dock utnyttjas mot vinster som bolaget själv genererar. (källa)
  7. Snor (snorkråka) eller nasalt mucus är det slem (mucus) som bildas av slemhinnorna i näsan. Slem bildas även av ackumulerad extracellulär vätska, vilken ökar i omfattning vid ett inflammationssvar. Under en dag kan det bildas upp emot ett par deciliter slem. (källa)
  8. En glaciär (glaciation) (av franskans glacier, till glace, is) eller jökel (av isländskans jökull, som är besläktat med det svenska dialektala ordet ickel, istapp), tidigare även kallat gletscher på svenska, definieras som en årligen ackumulerad och omsatt massa av is och snö som har börjat röra sig, av sin egen tyngd. Glaciärer utgör jordens största resurs av sötvatten och den nästörsta ansamlingen vatten efter oceanerna. Lambertsglaciären i Östantarktis är världens största glaciär. Enkelt uttryckt uppstår glaciärer ofta i berg- eller polartrakter av att snö samlas och inte hinner smälta undan, varvid den lägger sig lager på lager. Av sin egen tyngd omvandlas snön till is av trycket och slutligen nås en kritisk massa då isen sätts i rörelse. (källa)
  9. Bärighet är ett vägtekniskt begrepp som anger högsta last, enstaka eller ackumulerad, som kan accepteras med hänsyn till uppkomst av sprickor eller deformationer. (källa)
  10. Hereditet (se ärftlighet) är ett begrepp inom livsvetenskaperna som avser hur egenskaper nedärvs från generation till generation. Det är processen genom vilken en cell eller organism förvärvar eller blir predisponerad till egenskaperna som finns hos modercellen eller organismen. Variationer kan ackumuleras och orsaka att en art utvecklas. Studier av ärftlighet i biologin kallas genetik, som omfattar området epigenetik. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.