Adelssläkt Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet adelssläkt

1. För den danska adelssläkten, se Brock (adelssläkt). (källa)
2. Uff eller Uf – en adelssläkt från Östdanmark, se Uf (adelssläkt). (källa)
3. Vid 1500-talets början svepte en våg av reformism genom norra Europa i form av inte bara Martin Luthers protestantism utan även reformistisk katolicism. Denna sistnämnda form av reformism intresserade den dåvarande danske kungen Kristian II, vilket var något som ogillades av de katolska biskoparna i landet. Då flera av biskoparna hörde till de mäktigaste adelssläkterna i Danmark var även detta något som ogillades av aristokratin, liksom det faktum att Kristian II strävade efter en starkare kunglig centralmakt med hjälp av ofrälse ämbetsmän. Adeln och det högre prästerskapet, prelaterna, utropade därför i slutet av mars 1523 kungens farbror, Fredrik I, till kung och Kristian flydde till Nederländerna. Vid kungens kröning deklarerades att predikningar av kättare eller "Luthers disciplar" mot den romerska kyrkomakten inte skulle tolereras. (källa)
4. En mindre sköld placerad på en större kallas för hjärtsköld och kan innehålla ett separat sköldemärke. I de fall adelssläkters vapensköldar utformas med en hjärtsköld brukar denna i regel återge släktens stamvapen. Om tre sköldar placeras på varandra kallas den mittersta för mittsköld. (källa)
5. I Riddarhusets riddarsal finns nästan alla introducerade adelssläkters vapen uppsatta. Riddarhuset håller sig med en egen vapenexpert. I många kyrkor finns många adliga och några icke-adliga vapensköldar. Det finns i Sverige landskapsvapen, länsvapen, kommunvapen och vapen som symbol för myndigheter. (källa)
6. Vapnet kan vara personligt, användas av en släkt, ett territorium (till exempel ett landskap), en stat, en kommun, en myndighet eller annan juridisk person. Svenska och andra europeiska adelssläkter har alltid vapen, men även många icke-adliga (ofrälse) använder dem. Icke-adligas person- eller släktvapen kallas vanligen borgerliga vapen. (källa)
7. Björnram är ett svenskt efternamn som den 31 december 2012 bars av 104 personer bosatta i Sverige. Namnet har också burits av, eller av senare tiders släktforskare tilldelats, utslocknade adelssläkter vars inbördes relationer inte har fullständigt utretts. (källa)
8. Rydboholms slott med omgivning är riksintresse för kulturmiljövården visande ett herrgårdslandskap med levnadsbetingelserna för Sveriges främsta adelssläkter alltsedan medeltidens slutskede. (källa)
9. Det första förlaget grundades 1826 när den irländske släktforskaren John Burke (1786–1848), anfader till en dynasti av genealoger och heraldiker, började ge ut böcker som beskrev härkomst och heraldik hos adel i Förenade kungariket. Hans första publicerade bok, A General and Heraldic Dictionary of the Peerage and Baronetage of the United Kingdom for MDCCCXXVI, uppdaterades sporadiskt fram till 1847, då förlaget började ge ut nya utgåvor varje år.. Verkets titel varierade något, med var under 1900‑talet oftast A Genealogical and Heraldic History of the Peerage and Baronetage, The Privy Council, and Knightage.Burke's Peerage följdes av andra böcker, till exempel Burke's Landed Gentry, Burke's Colonial Gentry, och Burke's General Armory. Utöver böcker om adelssläkter publicerade Burke böcker om kungliga familjer i Europa och Latinamerika, härskardynastier i Afrika och Mellanöstern, bemärkta familjer i USA och historiska familjer i Irland. (källa)
10. Godsets historia är inte helt klarlagd då arkiv blev offer för eldsvådor eller flyttades till okänd plats. Gravfält i området vittnar om en trolig tidigast bebyggelse under järnåldern. Under 1600-talet har sydeuropéer lagt grunden till dagens slott. Namnet kommer från Johan Skytte Rasta som köpte godset vid slutet av 1600-talet. Maria Skytte som var gift med greve Gustaf Adam Banér sålde den ursprungliga slottsbyggnaden till Hans Hirsch. Genom köp eller arv tillhörde godset sedan olika adelssläkter. (källa)