Adelsvälde Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet adelsvälde

1. På andra sidan av konflikten stod den danska adeln och det högre prästståndet. De ville inte se Kristian II åter på landets tron, och därför stödde de i stället Fredrik I:s son, hertig Kristian (III). Inbördeskriget utspelade sig 1534–1536 och ledde till en seger för Kristian III, protestantismens införande och adelsväldets befästande i landet. (källa)
2. Efter reformationen infördes adelsväldet i Danmark. Adeln dominerade både ekonomiskt och socialt, i samband med goda jordbrukskonjunkturer. Delvis till följd av Tyska ordens sönderfall och den resulterade kapplöpningen om dess territoriem försämrades de svensk-danska relationerna efter 1560. Från och med det nordiska sjuårskriget år 1563 hotades Danmarks ställning allt mer av Sverige. Sverige och Danmark drogs in i en lång kamp om hegemonin i Östersjöområdet med en lång följd av krig. (källa)
3. Folkets ovilja mot planerna att i Finland grundlägga ett adelsvälde under ryskt beskydd hade tydligt givit sig till känna, och kungen kunde därför, sedan konspirationens kraft blivit bruten, utan hinder fullfölja kriget mot Ryssland. År 1789 måste kungen, som ryckt in på det ryska området, efter nederlaget i slaget vid Kaipiais den 15 juli retirera över Kymmene älv. Krigshändelserna i Savolax var inte avgörande. Den 24 augusti blev skärgårdsflottan besegrad i första slaget vid Svensksund. 1790 års krig började med smärre krigshändelser i Savolax. Kungens plan att låta skärgårdsflottan operera särskilt ledde till viborgska gatloppet 3 juli 1790. Krigshändelserna slutade med den svenska skärgårdsflottans seger i andra slaget vid Svensksund, 9 juli 1790. Freden i Värälä den 14 augusti 1790 medförde ingen gränsförändring. (källa)
4. Landets utseende förhindrade bildandet av ett adelsvälde grundat på stora jordbesittningar, och även den fornåldriga odelsrätten verkade i detta fall hämmande. Den nya, från Danmark invandrade förlänings- och ämbetsmanna-adeln (privilegier av 1582 med senare tillägg och förbättringar, t. ex. 1646, 1648, 1673) fick inte motsvarande ställning i Norge som i hemlandet. Norges underordnade politiska ställning gentemot Danmark var inte heller gynnsam för uppkomsten av en adel, allra minst av en ståndsadel med representativa rättigheter. (källa)