Adjunktur Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet adjunktur

1. Under följande århundraden har samtliga exercitiemästarposter utom två kommit att avvecklas i Lund. Stallmästaren togs bort redan 1688, men annars var det främst under 1800-talet och det tidiga 1900-talet som ett flertal av tjänsterna försvann: dansmästaren 1853, språkmästarna 1861 (dessa ersattes dock av adjunkturer i moderna språk) och ritmästaren 1917. Återstår i dag gör kapellmästare och fäktmästare, den senare numera dock endast som en hederstitel utan tjänstekoppling. (källa)
2. Den 11 december 1822 fick institutet åter nytt reglemente. I början av detsamma heter det: "Wi Carl Johan etc. göre veterligt, att, som egentliga föremålet med ... institutet varit, att genom undervisning derstädes uti läkarekonstens så väl teoretiska som praktiska delar tilldana skickliga läkare för armén och flottorna, och ett sådant ändamål nu blifvit uppfylldt, samt då under inrättningens fortgång erfarenheten ådagalagt nyttan däraf, att institutet i förening med härvarande sjukhusinrättningar må erhålla en sådan organisation, att pålitliga och tillvande praktiska läkare för alla grenar af medicinalverket till statens tjänst vid samma institut kunna danas, alltså..." Trots dessa ord är förändringarna i det nya reglementet obetydliga, och institutets uppgift att främst vara ett militär-medicinskt läroverk framgick fortfarande av stadgarna. Så stadgas till exempel nu bestämt, att professorn i praktisk medicin och kirurgi skall samtidigt vara överfältläkare vid Stockholms garnison (vilket han även tidigare varit, även om det inte var infört i 1815 års reglemente), samt att adjunkten i samma ämne skall vara överläkare vid Garnisonssjukhuset, vidare bestäms viss militärläkartjänstgöring såsom kompetens för professuren och adjunkturen i fråga. Professorn i praktisk medicin och kirurgi skall hålla kliniska föreläsningar vid Garnisonssjukhuset. Som ett nytt stadgande märks, att en av professorerna utnämns, på förslag av Sundhetskollegium, som fortfarande är institutets överstyrelse, till institutets inspektor (Hagströmer hade redan 1816 utsetts till inspektor). Ingen fick nu bli elev vid institutet utan att vid något av rikets universitet ha avlagt mediko-filosofisk examen. Angående de vid institutet avlagda examina gällde i huvudsak 1815 års stadgar. Bestämmelsen om institutets skyldighet att i händelse av krig avbryta den vanliga undervisningen för att utbilda underläkare för armén kvarstod. År 1828 tillkom för alla läkare, såväl medicine doktorer som kirurgie magistrar, vilka önskade kompetens till offentlig lärar- och läkarbefattning, en ny examen, bestående däri, att vederbörande skulle inför Sundhetskollegium avlägga praktiskt prov på skicklighet att i den medicinska ämbetsutövningen använda och tillämpa sin kännedom i medicina legalis och politia medica. Detta s.k. ämbetsprov avlades sålunda inför Sundhetskollegium, och det medicinska ämbetsverket blev på så vis återigen en examensinrättning. (källa)
3. Kyrkoadjunktur var en inrättad befattning som extra församlingspräst som tillsattes av domkapitlet och fanns fram till halvårsskiftet 1989. Från 1900-talets början fram till 1930-talet hade sådana präster haft den märkliga titeln ständig adjunkt, som markerade det var fråga om en permanent inrättad adjunktur, byte av benämning skedde successivt. (källa)
4. År 1688 blev han hemkallad för att överta en professur i filosofi och en adjunktur i teologi vid universitetet, och efter några få år blev han prost vid Kommunitetet och professor i hebreiska språket. Slutligen blev han 1693 medlem av den teologiska fakulteten, och som sådan försvarade han för den teologiska doktorsgrad en avhandling: De Deo triuno, den sista teologiska doktorspromotionen på lång tid, först 1736 påträffar vi nästa. (källa)
5. Myrberg, som blev student i Uppsala 1841, ämnade först ägna sig åt musiken, men hindrades därifrån genom en nervsjukdom, som följde honom under hela livet och vållade honom smärta särskilt i händerna. Han tänkte då på den prästerliga banan och avlade dimissionsexamen 1847. Men studiehåg och begåvning förde honom sedan in på den lärda vägen. Han blev 1851 filosofie doktor och teologie kandidat och förordnades 1852 till docent i teologiska prenotioner vid Uppsala universitet. För sökt adjunktur vid Lunds universitet utgav han 1859 en latinsk kommentar över Johannes första brev och fick 1860 en adjunktstjänst i Uppsala, med vilken kyrkoherdesysslan i Uppsala-Näs prebendepastorat var förenad. Sedan han upprätthållit åtskilliga professorstjänster, speciminerade han 1865 för den lediga professuren i exegetik med en avhandling om aposteln Petrus och den äldsta kyrkans falska gnosis och utnämndes 1866 till professor i exegetik. Han tog avsked 1892. (källa)