Adla Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet adla

1. Till den äldsta släkten/släktgrenen hörde Elias Pedersson Gavelius (1600–1665), justitieborgmästare i Gävle och brodern Peder Pedersson Gavelius (1601–1645). Denne blev 1634 juris doktor i Orléans, Frankrike, efter studier vid Uppsala universitet samt tyska, holländska och franska universitet. Han blev 1637 borgmästare i Stockholm. Han var assessor i Svea hovrätt och borgarståndets talman vid riksdagarna 1638 och 1640. Han vilar framför högaltaret i Storkyrkan. Släkten har till största delen utgrenat sig i följande adelsätter: Cronstedt (adlad 1686, nr 1104, grevlig 1731, nr 83), Cederschiöld (adlad 1687, nr 1117), von Gavel (adlad 1696, nr 1343, bosatt i Lettland och Tyskland) och Adelstierna (adlad 1708, nr 1441, utslocknad 1734). (källa)
2. Adlad den 8 maj 1647 introducerad 1649. Utdöd 1656. (källa)
3. I västvärlden växte den adel som associeras med lagstadgade ärftliga privilegier och skyldigheter fram under tidig medeltid. Detta innebar fördelar av ekonomisk, politisk, geografisk och social art i samhällets översta skikt. Privilegierna kunde vara belöningar erbjudna av kungamakten eller köpta. Det var i krigstid vanligt med omedelbar dubbning vid så kallad tapperhet i strid, och ofrälse män kunde därigenom adlas. Kyrkan hade ett betydande inflytande över adeln då biskopar och adelsmän ofta hade gemensamma föräldrar och bakgrund i samhället. (källa)
4. Efter Adolf Johans och Elsa Elisabet Brahes död, båda avled 1689, var det deras arvingar som ägde Görväln. Det var deras två döttrar, Katarina, född 1661 och Maria Elisabet, född 1663, och två söner, Adolf Johan den yngre, född 1666 och Gustav Samuel Leopold, född 1679, som ägde Görväln till 1716. Då sålde de gården till superintendenten Herman Witte (1666–1728), teologie doktor, kyrkoherde och professor. Han blev predikant hos änkedrottningen efter Karl X Gustav, Hedvig Eleonora. Wittes maka Catharina Margareta Wittmach och döttrar adlades von Witten 1717. Herman Witte blev biskop i Åbo 1721, där han också avled 1728. Under Sverigetiden bodde han oftast på Görväln. (källa)
5. Skraggensköld nummer 552, introducerad 1652 då Simon Olofsson Skragge (1608-1673), ståthållare, adlades. Hans farfar Simon Skragge var inflyttad från Norge till Värmland på 1500-talet. (källa)
6. Ekströmer är en svensk släkt, där huvudmannen är adlig. Den härstammar från läkaren Carl Johan Ekström, som 1836 adlades med detta namn. (källa)
7. Borgerliga släkter som ville markera en förment högre klasstillhörighet, men inte hade adlats och därmed inte kunde skapa ett unikt släktnamn genom att lägga till ett prefix som af, de eller von, började under 1800-talet att sammanfoga makarnas efternamn. Bruket stoppades i och med 1901 års namnlag. Kända exempel är Cavalli-Björkman, Tarras-Wahlberg, Bülow-Hübe och Hyltén-Cavallius. (källa)
8. En adelsman är en man som antingen blivit adlad eller som genom börd tillhör adeln. Motsvarigheten på damsidan är en adelsdam. Adelsdam är den kvinna som är född i en adlig familj, som genom giftermål blivit upptagen i en adelsätt eller själv blivit adlad. (källa)
9. Pehr af Enehielm var son till kungliga räntmästaren Anders Hellenius, 1770 adlad Enhielm. Han blev student vid Åbo akademi 1758 och underkonduktör vid Fortifikationen 1761. 1768 blev af Enehielm sergeant vid Carl Björnbergss värvade regemente, stabsfänrik 1770 och 1771 fänrik vid samma regemente. I samband med Gustav III:s statskupp befann han sig på Sveaborg och mottog på Jacob Magnus Sprengtportens order trohetsförsäkran från garnisonen på Långörn och i Helsingfors. Han vann härigen om Sprengtportens förtroende och sändes 16 augusti 1772 till Stockholm för att rapportera om fästningens övertagande. Härefter gick hans befordran fort. 1772 skickade han med sina bröder introduktion på riddarhuset men kom i stället att adlas på under namnet af Enehielm på eget nummer. Han blev samma år löjtnant vid Änkedrottningens livregemente och 1773 löjtnant vid Björnbergska regementet. 1778 blev af Enehielm kapten vid Kymmennegårds lätta infanteribataljon och chef för denna bataljon, Elimä bataljon 1781. 1787 befordrades han till överstelöjtnant och blev samma år riddare av Svärdsorden. (källa)
10. Ursprungligen fanns regeln om att hälften av ledamöterna skulle vara frälse och hälften ofrälse med i § 17 regeringsformen, men denna begränsning togs bort vid riksdagen 1844–1845 eftersom den stod i strid med § 28 i regeringsformen (som sade att kungen inte borde fästa avseende vid börd vid utnämningar). Innan dess hade man i regel adlat framstående jurister för att på så sätt uppnå hälftenkravet. (källa)