Aerodynamik Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet aerodynamik

1. Fördelen med gaffelsegel jämfört med bermudasegel är framförallt att masten kan vara lägre (då seglet är bredare) och belastningen på vanter och deras fästen därmed mindre. I frisk medvind är gaffelseglet också bättre, då det att segelytan ligger lågt är viktigare än optimal aerodynamik. På mindre (allmoge)båtar använder man hellre enklare rigg, i Nordeuropa ofta spri- eller loggertsegel istället för gaffelseglet. (källa)
2. Plattläns är ofta problematisk och det ärätt vanligt att man väljer att istället länsa med vinden in något snett akterifrån (länsa med vinden istället för att länsa undan vinden) och vid behov byta hals då och då (jämför kryss). På en del moderna snabba båtar, särskilt sådana som har gennaker (ett mellanting mellan spinnaker och genua), tas konceptet att inte plattlänsa ett steg längre och dessa båtar seglar sällan lägre än slör. Detta eftersom seglens aerodynamik fungerar sämre på läns och det man förlorar i längre sträcka på slör fås igen genom skenbar vind vilket gör att man kan segla snabbare (på läns kan man aldrig segla snabbare än vinden). Varje båtklass har olika optimal vinkel för hur nära plattläns den bör seglas, men generellt sett kan man säga att ju snabbare båt desto längre från plattläns vill man segla. (källa)
3. Flyg- och rymdteknik är en gren av ingenjörsvetenskapen som handlar om utveckling och tillverkning av flygmaskiner och rymdfarkoster med mera. Den kan delas upp i två överlappande grenar: flygteknik (aeronautik), som befattar sig med farkoster som rör sig inom jordens atmosfär, och rymdteknik (astronautik eller kosmonautik), där farkosterna lämnar atmosfären. Problem som flyg- och rymdtekniken löser handlar bland annat om hur förändringar i lufttryck och -temperatur påverkar farkosten, och hur den klarar av laster. För att lösa problemen tillämpas bland annat aerodynamik, avionik (flygelektronik), materialvetenskap och motorteknik. (källa)
4. Spoiler (aerodynamik) – en anordning som minskar lyftkraften. (källa)
5. Den mest strömlinjeformade kroppen är dock en droppe med den tjocka änden framåt vars cW-värde ligger på cirka 0,05. Redan här står klart att det inte är helt oproblematiskt att göra en bil strömlinjeformad. Den sådan kropp kan nämligen inte sägas ha god aerodynamik eftersom bilen då tenderar att lyfta i höga farter. Den legendariska bilmodellen Jaguar E-type ska till exempel ha drabbats av detta fenomen. (källa)
6. Under 1970-talet startade utvecklingen mot de moderna bob-kälkarna med kaross under en period där Östtyskland dominerade sporten. 1978 började schweizaren Silvio Giobellina köra med skyddande kaross. Under 1980-talet följde den första glasfiberkarossen. Östtyskland utvecklade under hemlighet även en bob med fjädring som Wolfgang Hoppe tog två OS-guld med i Sarajevo 1984. 1985 förbjöds denna konstruktion av FIBT. Östtyskland införde då en ny upphängning som ersättning som gav bättre aerodynamik och minskade vikten med 20 kg. (källa)
7. Ett specialfall utgörs av platta och breda ekrar. Dessa har egenheten att om navhålen inte är förberedda för dem måste navets ekerhål först filas upp, vilket försvagar navflänsarna. Rätt vridna kan dock platta och breda ekrar ge en viss förbättring av hjulets aerodynamik. (källa)
8. Flygning, flykt, att flyga, är en styrd rörelse av ett objekt genom en atmosfär, speciellt luft, eller i rymden, utan kontakt med marken. Flygning genereras genom lyftkraft, jetdrift, flytkraft eller med ballistisk kraft. Läran om rörelse genom luft kallas aerodynamik. (källa)
9. Aerodynamik (av grek. αέρας aéras, luft, och δύναμη dýname, kraft), är en gren av fysiken och beskriver hur luft (eller olika gaser) uppför sig när de är i rörelse och hur luften verkar på föremål som befinner sig i rörelse i den. Med hjälp av aerodynamikens lagar kan man beräkna till exempel hur stor lyftkraft en flygplansvinge har, luftmotståndet för en bil eller hur krökt banan blir för en skruvad boll. Även till beräkningar av strömningen inne i ventilationsrör etc. används aerodynamiken. Den gren av fysiken som behandlar stillastående luft och andra gaser kallas aerostatik. Läran om gasers strömning i sig kallas gasdynamik och utgör en grund för aerodynamiken. (källa)