Aeronautisk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet aeronautisk

1. Kungliga Svenska Aeroklubben (KSAK), tidigare Svenska Aeronautiska Sällskapet (SAS), bildades 1900 och är idag riksorganisationen för Sveriges drygt 150 motorflygklubbar och har av Transportstyrelsen bemyndigats att administrera UL-flyget (ultralätt flyg) i Sverige. Kungliga svenska aeroklubbens AB (KSAB) har ett helägt servicebolag, beläget vid Alviks Strand tillsammans med KSAKs kansli, som säljer flygkartor och andra flygtillbehör. (källa)
2. Vissa scoutkårer tillhör separata grenar som kallas flygscouter och sjöscouter. Båda dessa grenar följer sektionernas kärnprogram, men med en aeronautisk eller nautisk inriktning, varav vissa erkänns av både Royal Air Force och Royal Navy. (källa)
3. Efter att Sovjetunionen skickat upp världens första artificiella satellit började den amerikanska kongressen och president Dwight D. Eisenhower arbeta fram en ny federal myndighet som skulle skapas för att ta hand om alla rymdaktiviteter. Den 29 juli 1958 skrev Eisenhower på National Aeronautics and Space Act of 1958 och därmed var Nasa bildat. Från början var det bara fyra laboratorier och omkring 8 000 anställda som tidigare arbetat för NACA, USA:s gamla aeronautiska myndighet. Det uppstod en rymdkapplöpning mellan Sovjetunionen och USA, vars relationer redan var anspända på grund av kalla kriget. Nasas första uppdrag var att forska och utveckla bemannade rymdfärder genom Mercuryprogrammet. (källa)
4. I Sverige infördes nationella aviatördiplom som utfärdades av Svenska Aeronautiska Sällskapet (SAS). De första piloterna fick sin flygutbildning i Frankrike eller England och tilldelades internationella certifikat utfärdade enligt regler från FAI dessa överfördes senare till ett svenskt certifikat. Hugo Sundstedt var den första pilot som fick hela sin flygutbildning i Sverige. (källa)
5. Enligt Julius Posener finns inga byggnadsritningar från Gaudís hand, endast modeller. Dessa modeller kunde vara resultatet av mycket avancerade konstruktiva beräkningar utförda med rep, hängande vikter och roterande träkonstruktioner. Arkitekten/konstruktören Mark Burry kunde nyligen med hjälp av avancerad CAD-teknik avsedd för aeronautiska konstruktioner visa att La Sagrada Família rymmer både hyperbolisk geometri och interpolerade geometriska figurer. Gaudí använde denna geometri för att ge sin katolska tro trovärdig gestaltning, groteskerier, fantasterier och barock överdådighet skulle bekräfta trons sanningshalt. (källa)
6. 1918 begärde Enoch Thulins Aeroplanfabrik att det skulle anläggas en kommunal flygplats i Göteborg. I slutet av samma år tillsatte Göteborgs Drätselkammare en kommitté, bestående av: stadsfullmäktiges vice ordförande Herman Lindholm, fastighetsdirektören A. Gärde och förste stadsingenjören Albert Lilienberg med notarien Olof Johnson som sekreterare, vilka fick i uppdrag att utreda förutsättningarna för anläggandet av en flygstation i Göteborg eller dess närhet. Sveriges Aeronautiska Sällskap erbjöd sig att utföra den tekniska utredningen. Som sakkunniga anlitades fältflygaren, kaptenen Folke Winbladh, marinflygaren kaptenen Christer F:son Egerström och chefen för marinens flygväsende, kommendörkaptenen Thor Lübeck. En särskilt tillsatt flygstationskommitté utgjordes av direktören John Lithander, ingenjören K.I. Schönander och kamreraren C.R. Cramér. Även Försvarsmakten deltog för att ta reda på vilka önskemål som fanns. Ett starkt önskemål var att en land- och en sjöflygplats skulle ligga nära varandra. Föreslagna alternativ, så som Kviberg, Tingstadsvass, Åby, Askim, Särö och Björlanda uteslöts och det kvarvarande alternativet var Torslanda. Riksdagen beviljade den 27 september 1921 anslag till en första utbyggnad av ett flygfält i Torslanda. Redan tidigare hade även Göteborgs stadsfullmäktige anslagit medel därtill. Efter fortsatt beredning skedde redovisning till stadsfullmäktige i mars 1922, och i november samma år påbörjades arbetet med den nya flyghamnen. Flygplatsen skulle anläggas på Amhult Uppegårds, Röd Sörgårds och Amhult Nedergårds marker. Den 2 september 1921 erhöll staden Kungl. Maj:ts rätt att expropriera marken, och 19 oktober 1922 beslöt Göteborgs stadsfullmäktige att förvärva den erforderliga marken. (källa)
7. Sundstedt föddes som fjärde barn till en ogift kvinna i Örebro. Familjen levde under knappa förhållanden och 1892 auktionerades han ut till en skohandlare för 75 kronor. 1897 adopterades han av affärsmannen Olof Sundstedt. Nu fick han möjlighet att studera, men eftersom studieresultaten inte var bra, sökte han sig 1901 till Flottan som kadett. Efter att han lämnat flottan 1904 fick han jobb på ett kontor i Örebro. Eftersom han inte trivdes bakom ett skrivbord sökte han sig till handelsflottan i oktober 1905, men han mönstrade av i Cardiff 19 februari 1906. Han tog sig hem till Sverige och fick anställning som taxichaufför i Stockholm 1908, ett jobb han höll sig till fram till 1911. I Stockholm lärde han känna bilhandlaren Carl Cederström som tagit aviatördiplom i Frankrike 1910, detta väckte Sundstedts intresse. Han började gratis hjälpa Cederström med flygplanet, med baktanken att skaffa sig egen erfarenhet om flygning, för att slutligen själv ta ett flygcertifikat. Han flög första gången 1 juni 1912 med Cederströms gamla flygplan Blériot XI Nordstjernan. Med några förmögna affärsmän från Örebro som sponsorer lyckades han köpa Nordstjernan av Cederström. Under en av sina längre flygningar, 21 juni 1912, slog han det gällande skandinaviska höjdrekordet, när han nådde topphöjden 1 800 meter under en två och en halv timme lång flygning över Malmen. Han blev även pionjär med godsflygning, då han flygtransporterade en bunt dagstidningar. Meningen var att han under juli månad skulle genomgå certifikatproven, men en fatal olycka med en ung kvinna som träffades av hans flygplanspropeller ledde till en utredning, varför proven ställdes in. Sedan utredningen visat att han var oskyldig genomfördes proven i början av augusti 1912. Han var därmed den första svensk som fått hela sin flygutbildning i Sverige och till stora delar helt på egen hand utan lärare. Han tilldelades svenskt aviatördiplom nummer 9 från Svenska Aeronautiska Sällskapet (SAS) 2 augusti 1912. (källa)