Affärslokal Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet affärslokal

1. Lag om distansavtal och avtal utanför affärslokaler (2005:59 ) (tidigare distans- och hemförsäljningslagen) reglerar rättsligt Internethandel, postorder- och telefonförsäljning från och med den 1 april 2005. Den 13 juni 2014 trädde en större omarbetning av lagen i kraft vilket bland annat medförde byte till det nuvarande namnet på lagen. Lagen ersatte den tidigare lagen om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal (distansavtalslagen). (källa)
2. Affärsfastighet är en bebyggd fastighet där byggnaden innehåller en väsentlig del affärslokaler. Vanligen kombineras affärslokaler med kontor och/eller bostäder eller verkstadslokaler. Det är till exempel vanligt med affärer i gatuplan, kontor i ett eller två våningsplan och där ovan bostäder. Renodlade affärsfastigheter återfinns främst i köpcentra utanför stadskärnorna. (källa)
3. Lag om distansavtal och avtal utanför affärslokaler gäller, tillsammans med konsumentköplagen, vid köp som inte sker i affärslokaler, exempelvis hemförsäljning, internetköp, köp i telefon och postorderköp. Den reglerar bland annat ånger- och returrätt. (källa)
4. Marknadsföringslagen (1995:450) innehåller den grundläggande regleringen av reklam och annan marknadsföring i Sverige. Lagen bygger på tanken att marknadsföring skall uppfylla god marknadsföringssed och vara tillbörlig mot såväl konsumenter som näringsidkare. Den är tillämplig oavsett vilken metod för kommunikation som används vid marknadsföringen, även telefon. Lagen innehåller därutöver särskilda regler om under vilka förutsättningar telefon och andra metoder för individuell kommunikation på distans får användas vid marknadsföring. I lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler (2005:59) finns också bestämmelser om informationskrav och ångerrätt vid distansavtal om varor och tjänster. Även lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation och personuppgiftslagen (1998:204) innehåller bestämmelser som ofta berör telefonförsäljning. (källa)
5. Bland de första hyresgästerna fanns John Walls järnaffär som 1890 flyttade sin verksamhet från grannhuset Hötorget 11 (nuvarande Slöjdgatan 11) där företaget grundats 1865. År 1898 utvidgades John Walls verksamhet med en maskin- och verktygsavdelning som inrättades i samma fastighet dock med egen entré från Drottninggatan 68. Inne i huset fanns en förbindelse mellan de båda avdelningarna. Affärslokalerna moderniserades av John Wall i omgångar och inrymde utöver de båda butikerna också företagets kontorsrum och ledning. 1916 förvärvade bolaget även själva fastigheten som därefter kom att kallas John Wall-huset eller John Wall-fastigheten. Ännu på 1970-talet ägdes Adam och Eva nr 9 (nuvarande nr 17) av Walls Fastighets AB. (källa)
6. Möllergårdens huvudbyggnad, där idag Gottfrid Larssongården är inrymd, stammar i sina äldsta delar från 1670-talet, då den ägdes av Anders Larson Skiening. Huset inrymmer "Fläsk-Johannas" affärslokal. Huset hade redan 1910 inköpts av trädgårdsarkitekt Märta Liljencrantz och arkitekt Henning Möller (1889-1966), som 1919 byggde om huset och flyttade dit tidiga 1800-talskakelugnar från Verner von Heidenstams rivna Naddö, en äldre gård några kilometer söder om Vadstena och som Heidenstam hade köpt i början av 1903. Henning Möller var ledamot i Vadstena stads skönhetsnämnd 1917-1920. (källa)
7. I början av 1870-talet byggdes ett hus på norra sidan av Östergatan strax öster om banporten. Insamlade medel samt bidrag från Petter Olsson finansierade bygget. I halva huset fanns affärslokaler och i andra halvan predikolokalen som allmänt kallades "Konsul Olssons sal". (källa)
8. Huset består av 50 lägenheter i olika storlek, från 36 m² till 150. Fem affärslokaler finns och en läkarmottagning, två lekplatser och en vinterträdgård. Riktigt hur fria hyresgästerna på Kegelgasse är tål förmodligen att undersöka, inte minst eftersom de bor i en annans förverkligade dröm, men liksom all visionär konst är även denna mest ämnad att vara vägvisande. (källa)
9. Smedslättstorget är ett torg i stadsdelen Smedslätten i Bromma väster om Stockholm. Torget är det äldsta av de typiska 1920-talstorg, som fanns efter 12:ans spårvagnslinje på Nockebybanan. Det långsträckta torget är stadsdelscentrum och det är kantat av flerfamiljshus runt spårvagnshållplatsen Smedslätten. Platsen runt Smedslättstorget ger ett idylliskt intryck av småstad. I flerbostadshusen vid Smedslättstorget fanns runt hela torget ursprungligen butiker och affärslokaler. Det har under årens lopp mist sina affärer. (källa)
10. Åtta olika stadsplaner togs fram under ledning av Göran Sidenbladh, Nils Oelrich och Torsten Westman. Stadsplanerna dominerades av viljan av att Skärholmen skulle bli en stadsdel för bilisterna. Man beräknade att invånarna i flerbostadshusen skulle ha tillgång till minst 1 ½ bil per hushåll, medan de i eget hus skulle ha tillgång till minst två bilar. Uppdraget att bygga Skärholmen och dess centrumanläggning gick till Svenska bostäder, Stockholmshem och Riksbyggen. I centrum byggdes för alla shoppande ett stort parkeringshus i fyra plan för 4 000 bilar. Anläggningen blev norra Europas största parkeringshus. Så många bilar blev det aldrig i Skärholmen, och en del av parkeringshuset har tidigare använts av Skärholmens loppmarknad. Senare har olika affärslokaler uppförts inom olika delar av parkeringshuset. (källa)