Afton Synonymer Betyder Uttal

• kväll

Hur används ordet afton

1. Halloween firas alltid den 31 oktober i USA och Storbritannien, eftersom helgens namn avser dagen – egentligen aftonen – före allhelgonadagen den 1 november. Uppmärksammandet kan däremot pågå hela oktober. (källa)
2. Kyrkklockorna ljuder vanligtvis klockan 18.00 på lördagar och helgaftnar. Skälet till att helgen rings in redan kvällen före helgdagen är att Bibelns dygn egentligen börjar med aftonen i enlighet med Första moseboks första kapitel: "Och det vart afton och det vart morgon den första dagen". I anslutning till ringningen hålls ibland en andakt kallad "helgmålsbön". (källa)
3. Slöjdföreningens tekniska söndags- och aftonskola i Göteborg. (källa)
4. Kväll eller afton är ett begrepp som saknar fast definierad tid men i svenskt språkbruk oftast avser perioden mellan solnedgång och midnatt. (källa)
5. I nutida svenska märker vi inte längre så mycket av skillnaderna mellan olika kasus, men länge hade vi en mycket mer invecklad grammatik än vad vi har nu. Och ännu i dag har vissa ord slutstavelsen -er, som ursprungligen var en nominativändelse, men som nu ingår i rotmorfemet. Det förekommer i adjektiv som "nyter" och "yster" och i substantiv som "dummer", "toker" och "slarver". Annars hittar man lättast gamla nominativformer i äldre texter och sånger. I visan "Goder afton, goder afton" finns en redan i titeln, och i "Staffansvisan" finns raden "Ingen dager synes än". Och relativt nyligen använde Alice Tegnér gärna nominativformer i sina visor, som i "Dansa, min docka, medan du är unger, när du blir gammal, blir du så tunger", och i "Sockerbagaren" finns raderna "Och är du snäller, så kan du få, men är du stygger, så får du gå". I filmen Ronja Rövardotter säger också en av rumpnissarna: "Nu blev det kväller". Dessutom finns det ordpar, där både den gamla nominativformen (som har ändelsen -e) och den gamla ackusativformen (som har ändelsen -a) lever vidare i språket, fast ofta med något olika betydelser: ande/anda, bräde/bräda, flotte/flotta, grädde/grädda, mosse/mossa, timme/timma, ände/ända. (källa)
6. Exempel på polskemelodier är "Nu har vi ljus, här i vårt hus...", "Goder afton, goder afton...", "Anders Perssons stuga...", Prästens lilla kråka...", "Hej tomtegubbar...", "Räven raskar över isen...", "Vårvindar friska, leka och viska..." En mycket stor del av de svenska traditionella visorna är polskor. (källa)
7. Dioramat uppfanns av Daguerre 1822 och förbättrades av Gropius. Det var ursprungligen en rundmålning, framställande en tavla med konstgjorda ljuseffekter av olika slag, såsom morgon-, middags-, afton- och månskensbelysning. Ibland var tavlan försedd med rörliga figurer. Genom belysningens successiva förändring kunde man ge belysnings- och stämningseffekter av olika slag. (källa)
8. År 1889 fick tomtens fru sin mest framträdande roll hittills i Katharine Lee Bates dikt Goody Santa Claus on a Sleigh Ride (Kära tomtemor på slädtur). 'Goody' är på engelska ett kortnamn för 'Goodwife' som är en ålderlig (även skotsk) benämning för 'husmoder' eller 'kära mor'. I Bates dikt övertalar tomtemor sin motsträviga make att ta med henne på en slädtur på julens afton, som kompensation för att hon klätt deras julgran med leksaker och konfekter och för att hon tillagade deras kalkon för helgen thanksgiving och skötte om deras 'regnbågskycklingar' som la så fina påskägg. På slädturen håller tomtemor i renarnas tyglar medan tomten sköter sina sysslor och försvinner ner i skorstenar för att leverera alla julklappar. Hon ber sin make om tillåtelse att själv hoppa ner i en skorsten. Motvilligt får hon som hon vill och hon går ner i skorstenen för att laga ett fattigt barns slitna julstrumpa och fylla den med klappar. När hon är klar med sin uppgift åker herr och fru tomte hem till Nordpolen. I slutet av dikten säger tomtemor att hon är den gladaste av de glada för att hon har visat sin egen vilja. (källa)
9. Även den enstaviga ordet helg används i dagligt tal ofta som benämning för den sista delen av veckan. I äldre svenska kunde ordet syfta på söndag eller annan helgdag plus föregående afton. Ordet är vanligt i fraser som "Vad ska du göra i/till helgen?" eller "Vad gjorde du i helgen?" (i samtal mellan arbetskamrater). (källa)
10. Vesper (latin för "afton", "kväll") är en tidebön som hålls ungefär vid solnedgången eller 18.00. Den hör både i öst- och västkyrkan till de viktigaste tidebönerna och är ofta sjungen och ibland konstnärligt tonsatt. Den traditionella svenska benämningen är aftonsång. (källa)