Akteröver Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet akteröver

1. På äldre lastfartyg fanns oftast kommandobryggan mitt i fartyget i den centrala överbyggnaden (three-Island-type på grund av att förskeppet (backen), överbyggnaden midskepps och akterdäcket (poopen) var uppbyggda över däckshöjd). Senare flyttade överbyggnaden akteröver och lämnade plats för lastluckor i hela fartygets längd samtidigt som man från kommandobryggan fick bättre uppsikt över fartyget. En modern tendens är att kommandobryggan även på lastfartyg flyttar framåt, liksom på färjor och kryssningsfartyg. På en öppen, mindre bilfärja ligger kommandobryggan midskepps, men iblsand förskjuten sidlängs ända till ena relingen. (källa)
2. På en båt med centerbord fungerar centerbordet för att motverka avdriften samt att hålla kursen under segling. Däremot håller centerbordet inte båten upprätt, och är alltså egentligen ingen köl i modern mening. För att motverka krafterna för krängning belastar seglaren oftast båten med sin kroppsvikt, till exempel vid segling av en jolle. Centerbordet kan vara tillverkat av plywood, glasfiberarmerad polyester, eller stål och vara monterat i en trumma, en vattentät låda och är justerbart i höjdled på lite olika sätt. På en del båtar är det vikbart akteröver hängande i en bult, i andra båtar hissas det upp med en vinsch vid till exempel förtöjning vid stranden eller vid segling för undanvind. På en katamaran eller trimaran är det avståndet från mastcentrum och båtens största bredd som är avgörande, även dessa båtar kan vara utrustade med centerbord, oftast här av stål. En variant av centerbord är läbord som då per definition inte sitter i centerlinjen. (källa)
3. Mesanmasten är den mast som är placerad längst akteröver om denna är snedsegelriggad och inte är stormast (briggar, fullriggare och tvåmastade skonare saknar mesanmast). (källa)
4. Akterstäv är den konstruktion som avslutar en båt eller ett fartyg akteröver. Akterstäven förenar fartygssidorna, som här löper samman. På stålfartyg ligger den egentliga akterstäven nästan helt under vattenlinjen på skrovet, medan träfartyg har en akterstäv från köl till däck. (källa)
5. Låringsbåtar kallas de jollar, snipor och ekor som stuvas stående eller hängande i dävertar utmed fartygets låringarna akteröver. Slupar, storbåtar och barkasser uppläggs fastgjorda med båtskrå (äldre betydelse) på i däcket fästade båtklampar eller båtskrå (nyare betydelse) i den mån de alls kan tas ombord - såväl gamla tiders kanonbarkasser i örlogen som de barkasser som används för läktring av passagerare och gods, i synnerhet hos stora oceangående skepp, kan storleksmässigt nämligen närma sig 100 ton i deplacement. (källa)
6. Akterförtöjning är ett tåg eller vajer som vid förtöjning utsättes akteröver och i mera långskepps än tvärskepps riktning. Akterförtöjning används också som beteckning på en förtöjning där båtens akter vetter mot land. Motsatsen kallas stävförtöjning. (källa)
7. Akterlig vind kommande från aktern i en båts eller ett fartygs längdriktning, även föremål eller någon annan begivenhet akteröver. (källa)