Aktivitet Synonymer Betyder Uttal

• förehavande
• rörelse
• sysselsättning
• verksamhet

Hur används ordet aktivitet

1. Geografi är den vetenskap som beskriver hur jordytan ser ut, förklarar varför den ser ut som den gör och sätter detta i relation till hur mänsklig aktivitet påverkar och påverkas av jorden. Ordet geografi härleds ur grekiskan, γη (ge) eller γεια (geia), vilket betyder "jord" respektive "jordmån", och γραφειν (grafein), med betydelsen "att skriva" eller "att beskriva". (källa)
2. Lavagrottor, eller lavatunnlar, bildas av vulkanisk aktivitet. Om lavan flyter nedför en backe och kyls kan den stelna på ytan. Om lavan inuti flyter bort bildas en grotta. Lavagrottor finns bland annat på Hawaii och på Island. Kazumura Cave på Hawaii är världens längsta lavagrotta, mer än 65 km lång. (källa)
3. 60% av jordens utsläpp av metan beror på mänsklig aktivitet, främst läckage från olje- och gasutvinning, gasdistribution, gruvor, asfalt och soptippar. Under de senaste 200 åren har halten av metan i atmosfären fördubblats, från 0,8 till 1,85 miljondelar av volymen. Metan utvinns från berg, främst i kolgruvor, tillsammans med andra kolväten som används som bränslen. Metan tillverkas också industriellt genom olika kemiska reaktioner, till exempel rötning av organiskt avfall. (källa)
4. Som hormon verkar progesteron på livmodern, kvinnobrösten, och i hjärnan. I hjärnan är progesteronet ett neurohormon som har stark påverkan på centrala nervsystemet och dess signalsubstanser och neuropeptider. Dess påverkan sker genom att det i cellkärnorna påverkar nervcellerna till att verka mera långvarigt och långsamt samt modifierar proteinsyntesen där. Det påverkar också både bildningen av signalsubstanserna och frisättningen av dem. Förändrade värden progesteron påverkar därför centrala funktioner i medvetandet, kognitionen och sinnesstämningen. Djurförsök har visat att det påverkar stressaxeln. I limbiska systemet påverkar det bland annat serotoninets aktivitet, genom att under stress förändra serotoninreceptorernas metabolism. Det har vidare en stor inverkan på katekolaminerna och GABA. (källa)
5. Polyploidi är den organism som har mer än två kromosomuppsättningar. Detta inträffar ofta vid befruktningen, men leder till att proportionen mellan olika geners aktivitet förändras. Hos högre djur leder detta i princip alltid till missfall. Embryon hos lägre djur och speciellt hos växter är dock tåligare och därför är polyploidi vanligt hos dem. En organism med tredubbel kromosomuppsättning kallas triploid, en med fyrdubbel kallas tetraploid, och så vidare. Om kromosomerna kommer från olika arter, talar man om allopolyploidi. Till exempel är kaffe, bomull, potatis, tobak och laxfiskar tetraploida, det vill säga att de har fyra kompletta kromosomuppsättningar. Polyploidi förekommer även hos groddjur i samband med partenogenes (jungfrufödelse). (källa)
6. Epikuros är historiskt sett hedonismens förfader, i teorins alla dåvarande bemärkelser. Han menade att det som är eftersträvat också är det som är eftersträvansvärt. Han betraktade praktisk vishet som förmågan att på ett korrekt sätt kunna kalkylera mängden njutning och lidande. Dygder och rationell aktivitet härleder sitt värde från njutning och är således endast instrumentellt värdefulla. Epikuros skilde mellan aktiva och stillsamma njutningar och ansåg att de senare är bättre eftersom de varar längre. Distinktionen ska inte ses som synonym till kroppsliga- respektive själsliga njutningar. Även minnen av njutningar är njutningar. Epikuros hedonistiska inställning hör delvis samman med hans radikala empirism, det enda vi har säker kunskap om är våra sensationer och bland dem ingår njutning och lidande. (källa)
7. Histamin bildas framför allt i basofiler i vita blodkroppar, samt i granula i mastceller. Syntesen utgår från aminosyran histidin vilken dekarboxyleras av histidindekarboxylas (HDC) till histamin. Syntesen beror på tillgängligt histidin och reaktioner som leder till ökad HDC-aktivitet. Sådana reaktioner innefattar DNA-metylering, oxidativ stress, förändrade hormonvärden med mera. (källa)
8. Sara Holmberg, Anders Thelin och Eva-Lena Stiernström har tillsammans gjort en vetenskaplig undersökning kring hur matval påverkar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. De har under 12 års tid följt svenska män boende på landsbygden genom att ha genomfört en observationsstudie. Tanken med studien var att den skulle påvisa om någon specifik typ av föda eller några speciella rutiner har någon synbar betydelse för risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Enligt tidigare studier och år av forskning så vet man idag att kranskärlssjukdomar, t.ex. kärlkramp och hjärtinfarkt, är kopplade till olika livsfaktorer som kost, fysisk aktivitet, rökning och stress. Dessa studier visar att ett begränsat antal kostfaktorer och mönster har samband med kranskärlssjukdomar. (källa)