Alg Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet alg

1. Algblomning eller vattenblomning är en kraftig tillväxt av planktonalger där de på kort tid bildar stora populationer. Normalt blommar planktonalger nära vattenytan eftersom det är ljusast där. Starkt solsken och lugnt väder där inte vattenytan rörs om, och god tillgång av näringsämnen som kväve och fosfor ger goda betingelser för att algblomningen ska komma igång. Algblomningar förekommer naturligt och är en viktig del av näringskedjan i havet. De kan också vara resultatet av människans övergödning. När blomningen avklingar sjunker algerna till botten vilket kan orsaka syrebrist. (källa)
2. Havsanemonen har en fot/bas som den använder sig av för att fästa sig själv till stenar eller liknande. Några arter fäster sig till kelp och några simmar fritt. Eftersom havsanemonen inte är en växt och därför inte kapabel till fotosyntes själv så använder den sig av en viktig symbios med en encellig grön alg som lever i havsanemonens magceller. Dessa alger kan antingen vara zooxanthellae eller zooclorellae eller bägge. Havsanemonerna använder sig av syre och mat i form av glycerol, glukos och alanin från algerna medan algerna i sin tur är säkrade tillgång på solljus vilket havsanemonerna aktivt uppsöker. (källa)
3. De gröna växterna indelas i divisioner och kan enkelt indelas i grönalger, mossor och kärlväxter. Kärlväxterna är antingen kärlkryptogamer eller fröväxter. Fröväxterna delas i sin tur upp i gymnospermer och angiospermer. Växter, liksom alger är i allmänhet fotoautotrofa organismer, det vill säga organismer som själva med hjälp av solljus (genom fotosyntes) bildar sin föda från oorganiska ämnen, men det finns också parasitiska växter (som tallört), halvparasitiska växter (som mistel) och köttätande växter, som venus flugfälla och sileshår. (källa)
4. Blåstång (Fucus vesiculosus), även kallad klotång, är en brunalg (klass Phaeophyceae, fylum Pheophyta). Utbredningsområdet sträcker sig över norra Atlantkusten. Blåstången är Östersjöns viktigaste fleråriga strukturbildande alg. Som sådan är den viktig för många andra organismer som levnadssubstrat eller gömslen. Namnet blåstång kommer från de tydligt luftfyllda flytblåsor som håller algen flytande, vilket ger en ökad fotosyntes. (källa)
5. Gubbslem (Gonyostomum semen) är en vanligt förekommande encellig alg som förekommer i sjöar världen över. Namnet kommer av att algcellen innehåller slembehållare som exploderar om cellen utsätts för värme eller beröring. Gonyostomum är särskilt vanlig i humösa (brunfärgade) sjöar där den ofta bildar blomningar, det vill säga höga koncentrationer av celler i vattnet. Sedan 1970-talet har blomningar påträffats i flera sjöar och under längre tidsperioder i Sverige och Finland. Vid blomningar kan Gonyostomum-slemmet orsaka klåda och hudirritation om man badar i vattnet. Gonyostomum påträffas i svenska sjöar från maj till september/oktober. (källa)
6. Islandslav är, som namnet antyder, en lav, vilket enligt gängse uppfattning är två arter, en svamp och en alg, som lever i symbios. Enligt en nyare uppfattning är en lav en svamp som invaderats av en parasit (alg). Detta gör lavars inplacering i systematiken problematisk. I många fall, till exempel inom blomsterhandeln, kallas islandslav för olika varianter av mossa, men det är tveklöst oriktigt. Misstaget begås även i andra språk än svenska. Mossor är botaniskt något helt annat än lavar. (källa)
7. Kelp är en typ av brunalg som växer i undervattensskogar, i klara grunda vatten i havet. Den kräver näringsrika vatten och en temperatur under 18-20 °C. (källa)
8. Vegetabiliska oljor framställs främst ur frön som odlas, t.ex. ur rapsfrön, sojabönor, solrosfrön, jatrofafrön, etc. Vegetabiliska oljor kan även framställas ur alger. Algodling i varma havsvikar i solrika områden bedöms kunna vara mycket produktiva, och ge såväl fetter som cellulosa / grönfoder. I princip kan även cellulosamaterialet från algerna processas vidare till t.ex. fotogenliknande bio-syntetiska kemikalier att blanda i dieselolja. Det kan göras med en blandning av kemisk hydrolys, fermentation och kemiska processer. S.k. feta alkoholer och dess kemiska derivat fås. Socker kan ges som föda till bakterier, som i sin tur omvandlar sockret till fett (och en del proteiner). Fettet kan processas vidare. Resten kan bli proteinrikt djurfoder, precis som med resterna efter oljerika frön. Forskning och uppskalning av sådana processer sker bl.a. i USA och hos Neste Oil i Finland. (källa)
9. Många neurotoxiner som återfinns i större mängder i djur produceras inte av djuret utan av andra organismer (bakterier eller alger) och anskaffas av djuret genom födan. Detta gäller till exempel blåsfiskarnas och de blåringade bläckfiskarnas tetradotoxin, som tillverkas av bakterier, och batrachotoxin i pilgiftsgrodor, som grodan får i sig genom att äta skalbaggar, som i sin tur tagit upp det från växter i födan. (källa)
10. Många slags räkor hålls i akvarier för sitt utseende och sina vackra färger. De gör också nytta genom att äta upp alger samt slam och avfall. Några exempel ges nedan. (källa)