Allmänspråk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet allmänspråk

1. Perceptionen kommer efter förnimmelsen. De här två begreppen används ofta synonymt i allmänspråket, men betyder alltså aningen olika saker inom psykologin. Vid samma retning har olika individer ungefär samma förnimmelse, men perceptionen kan skilja sig p.g.a. olika erfarenheter. Ett exempel på detta är den så kallade Ponzoillusionen (se figuren till höger). De flesta personer uppfattar det nedre gula strecket som kortare än det övre, när de egentligen är lika långa. Anledningen är att järnvägen får det övre gula strecket att verka längre bort, men människor som lever på platser utan järnvägar, såsom stillahavsön Guam, är mindre benägna att luras av illusionen. Perceptionen är alltså det som ger förnimmelserna betydelse. (källa)
2. Beteckningen "sagokung" kan missförstås. Den betyder inte att alla så benämnda gestalter med säkerhet är uppdiktade eller ohistoriska. "Saga" betydde ursprungligen en (allvarligt menad) "utsaga", men nutida svensktalande kan tolka ordet enligt den moderna betydelsen, som är att "saga" betyder en (ej av någon trodd) "hopdiktad ... berättelse". Det sammansatta ordet "sagokung" började användas på svenska som historisk fackterm ganska sent, när det fastslogs att inget kunde bevisas om kungar i Sverige före Erik Segersäll. Vid den tiden hade "saga" i allmänspråket kommit att betyda "fantasiberättelse", men historikerna avsåg uppenbarligen att ordet skulle associeras med sagalitteratur snarare än folksaga. "Sagokung" är alltså en värderingsmässigt neutral beteckning, som primärt syftar på att de enda uppgifterna om en person finns i en eller flera (relativt sena) utsagor, och att personens existens därför inte kan bevisas. (källa)
3. I allmänspråket har ordet levt kvar om småslantar eller något av obetydligt värde, i uttryck som för en spottstyver. (källa)
4. Under 1970-talets demokratidebatt blev det tydligt att politiker och myndighetstjänstemän använde ett språk som skilde sig väsentligt från allmänspråket. Det fick till följd att vanliga människor inte kunde delta i det offentliga samtalet och därmed stängdes ute från möjligheten att påverka. Att komma tillrätta med krångelspråket blev därför en viktig fråga i demokratidebatten. Som ett led i att förbättra och förenkla den offentliga svenskan inrättades 1978 en tvåårig språkkonsultutbildning vid Stockholms universitet. Utbildningen hade då en stark inriktning på myndighetsspråk och kanslisvenska. Allt eftersom har utbildningens inriktning breddats mot att handla om kommunikation och begriplighet i ett vidare perspektiv och den är numera treårig. Sedan år 2006 finns utbildningen även vid Umeå universitet och år 2012 startade programmet vid Göteborgs universitet. Hösten 2013 startade utbildningen även vid Lunds universitet. (källa)
5. Vaselin, eller petroleumgelé, är en halvfast blandning av kolväten som idag används inom bland annat hudvård. Termen vaselin är ursprungligen ett varumärkesord som har tagit sig in i allmänspråket. (källa)
6. Denna tolkning kallas perception och inom psykologin är förnimmelse alltså inte samma sak som perception, även om begreppen ofta används synonymt i allmänspråket. Det är mycket svårt (om ens möjligt) att uppleva en ren förnimmelse – hjärnan är snabb på att tolka retningen och då blir förnimmelsen perception. En illusion som exemplifierar hur förnimmelse skiljer sig från perception är det s.k. Hermannrutnätet (se figur till höger). Vid första anblicken syns grå fläckar i korsningarna mellan de vita linjerna, men vid fokusering på en korsning försvinner dess grå fläck. Anledningen är att celler som är känsliga mot gränser mellan ljust och mörkt hämmar cellerna som annars skulle ha detekterat de vita linjerna – varav fläckarna. Detta händer trots att man percipierar (vet att det är) ett svartvitt rutnät. (källa)