Allmogeslöjd Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet allmogeslöjd

1. Hon såg till att Lilli Zickerman, som hade bildat Föreningen för Svensk Hemslöjd 1899, fick en större penningsumma för att kunna fortsätta sitt stora inventeringsarbete av svensk allmogeslöjd. Själv levde Thorman under mycket små omständigheter, särskilt som hon på 1920-talet blev frilansande journalist. Hon var nära vän med Hedvig Ulfsparre. Hedvig Ulfsparre var värdinna hos disponentPer Erikssont vid Hofors bruk på Kungsgården i Sandvikens kommun och kyrkbyn i Ovansjö socken i Gästrikland. Ulfsparre hade därvid möjlighet att vara en av hemslöjdens största mecenater. Hon skapade en stor samling hemslöjdstextilier på Kungsgårdens herrgård i Kungsgården i Ovansjö socken i Gästrikland. Hedvig Ulfsparre bjöd in sin väninna Elisabeth Thorman, som hjälpte henne att katalogisera den stora samlingen av hemslöjdstextilier, och hon skapade därmed Sveriges största samling av textilier. Samlingen omfattade cirka 7000 föremål och skänktes till Nordiska museet. Samlingen överfördes som gåva 2005 till Länsmuseet Gävleborg. (källa)
2. Henriette Coyet hyste ett passionerat intresse för hemslöjd – i synnerhet flamskvävnad, och stod som medutgivare av det stora samlingsverket "Gammal allmogeslöjd från Malmöhus län", och satt med i styrelsen för Stockholmsutställningen 1930. Dessutom var hon ordförande i ett flertal kulturella länskommittéer. Efter första världskriget presiderade hon Röda korsets "kommitté för mottagande av tyska och österrikiska krigsbarn i Skåne". (källa)
3. Han var dotter till kyrkoherden Petter Samuel Wåhlin och Louise Adrian. Wåhlin studerade en tid vid en konstskola i Stockholm och en kortare tid i Köpenhamn men kom att tillbringa större delen av sitt liv i Ingelstorp. I yngre år drev hon en konsthantverksskola i Köpenhamn där hon kunde räkna in den svenskfödda kronprinsessan Louise som en av sina elever. Hon blev flitigt anlitad som skulptör och restauratör av altarskåp och andra träsniderier i kyrkorna på Österlen. Vid sidan av sitt konstnärliga arbete bedrev hon fornminnesforskning och studier i äldre skånsk allmogeslöjd. (källa)
4. Ingers författade Erik Lindschöld, biografisk studie (1908), Drag ur Simrishamns historia (1912), Författningar rörande folkhögskolor (1931), Ljusets bonde (om Nils Månsson i Skumparp, 1938) och Bonden i svensk historia (del I (1943), II (1948) och III (1956) slutförd av Sten Carlsson efter EI:s död) . Han var medredaktör av samlingsverket Gammal allmogeslöjd från Malmöhus län, och skrev tidskriftsuppsatser i historiska och pedagogiska ämnen, rörande folkbibliotek m.m. (källa)