Vad betyder och hur uttalas allmänbegrepp
Allmänbegrepp uttalas all|män|be|grepp.
Ordformer och varianter av allmänbegrepp
Singular
- allmänbegrepp
- obestämd grundform
- allmänbegrepps
- obestämd genitiv
- allmänbegreppet
- bestämd grundform
- allmänbegreppets
- bestämd genitiv
Plural
- allmänbegrepp
- obestämd grundform
- allmänbegrepps
- obestämd genitiv
- allmänbegreppen
- bestämd grundform
- allmänbegreppens
- bestämd genitiv
Allmänbegrepp är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet allmänbegrepp
Nominalism (nominalist) (av latin nomen, 'namn', 'beteckning') är en filosofisk riktning som hävdar att generella termer som "katt" eller "grön" inte motsvaras av självständigt existerande universalier. Enligt nominalismen är allmänbegreppen i någon mening endast "tomma ord". I sin mer radikala form förnekar nominalismen att katter över huvud taget har någonting annat gemensamt än att predikatet "katt" kan tillämpas på dem. Enligt en vanligare position svarar generella termer mot allmänbegrepp som är gemensamma psykologiska entiteter, utan att de för den skull har självständig existens utanför språket och tanken. Riktningen står i opposition till realism, i synnerhet begreppsrealism.
Universalia – en filosofisk term, allmänbegrepp, motsatsen till partikulär.
Formalismen är en doktrin inom matematikfilosofin, utvecklad av David Hilbert, som menar att matematiska allmänbegrepp saknar annan än semantisk mening. Mängder, såsom talet 3, har för formalisterna därmed ingen naturlig, abstrakt mening, och matematiken är ytterst en konstruerad uppsättning regler, som stämmer så länge som reglerna åtföljs.
Universalia (latin, neutrum pluralis av universalis, "allmän") är en filosofisk term, allmänbegrepp, motsatsen till partikulär. Universalierna uppfattas som abstrakta substanser, egenskaper eller relationer, till skillnad från partikulärerna som, i Platons efterföljd, uppfattas som konkreta manifestationer av universalierna.