Analfena Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet analfena

1. Vanligtvis blir abborren 20–40 cm lång, men vissa exemplar kan bli drygt 60 cm långa. Den har kamformade fjäll, och på främre sidan av huvudet finns munnens överkäke och underkäke, ett par näsborrar och ögonlockslösa ögon. På de bakre sidorna finns gällocket, som skyddar gälarna. Det finns också ett sidlinjeorgan som är känsligt för vibrationer i vattnet. De har ett par bröst- och bukfenor. Den har två ryggfenor, där den första är taggig och den andra mjuk. Den har även en taggig analfena och en stjärtfena. (källa)
2. Havsabborren är en långsträckt fisk, upp till en meter lång, med vikt upp till drygt 10 kg. Dess utseende liknar gösens med mer dämpade färger och med en svart fläck på gällockets övre - bakre kant. Fiskens färg är i olika nyanser av silver, med blågrön ton över ryggen och rent silvervit på buken. Den har två ryggfenor, varav den främre har kraftiga taggar (som alla abborrsläktingar) och en analfena. Stjärtfenan är utformad för snabb attack, ej för att uthålligt simma snabbt. (källa)
3. Kummeln är en långsmal fisk med två ryggfenor och en analfena. Den bakre ryggfenan och analfenan är båda mycket långa. Fisken har underbett. Munnen och gälhålan är svarta. Den har en långsträckt, spolformad kropp, en kort främre ryggfena och en mycket lång bakre ryggfena, vilken är något högre baktill liksom den nästan lika långa analfenan, stjärtfenan är tvär. (källa)
4. De har en bandformad bräcklig kropp med silveraktiga sidor och blåaktig rygg, ibland med mörka, längsgående ränder som täcks av talrika små vårtliknande upphöjningar. Ögonen är stora och runda, munnen framskjuten med svart insida som saknar käktänder. Sillkungar saknar fjäll, analfena och stjärtfena, men har en mycket lång, röd ryggfena bestående av 250–400 mjuka fenstrålar. Ryggfenans främre 10–15 strålar är förlängda och bildar en sorts kam på hjässan, vilken brukar försvinna hos äldre djur. Bägge "bukfenorna" är förlängda strålar som troligen används som känselorgan. (källa)
5. Könsmognaden inträder mellan åtta och tolv månaders ålder. Det är ganska lätt att se skillnad på könen. Hos könsmogna hanar är fenstrålarna i analfenan ombildade till ett spetsigt fortplantningsorgan, ett så kallat gonopodium, medan honorna har en normalt formad analfena. Hos de flesta hanar är dessutom de nedre fenstrålarna i stjärtfenan utdragna till ett avlångt "svärd", men på grund av alltför extensiv inkorsning av platy – där hanarna helt saknar svärd – händer det att detta attribut är outvecklat. (källa)
6. Fenor är kännetecknande för fiskar och de bröst- och bukfenorna är homologa med fram- och bakbenen hos landlevande ryggradsdjur, dessa beskrivs som de pariga fenorna eftersom varje individ har två av varje typ av fena. Rygg-, stjärt- och analfenor är typiska för fiskar och är placerade längs kroppens mittlinje, dessa är opariga då varje individ bara har en av varje. De pariga fenorna saknas hos alla rundmunnar men även några andra fiskar. De opariga fenorna består av två delar, den synliga yttre delen kallas för fenstrålar. Fenstrålar kan vara av två olika typer, den första typen, mjukstrålar, är mjuka ofta ledade och tvådelade. Den andra typen, taggstrålar, är styva och odelade. Den inre delen som finns dold inuti kroppen kalls för strålbärarna och är ledat förbundna med fenstrålarna. Hos fiskar varierar antalet ryggfenor mellan en och tre, normalt har de en analfena men i vissa fall två. Det viktigaste rörelseorganet för fiskar är stjärtfenan, hos benfiskar är denna normalt, symmetrisk medan den hos broskfiskar är sned och asymmetrisk. (källa)