Anfall Synonymer Betyder Uttal

• angrepp
• anstormning
• attack
• attackera
• framstöt

Hur används ordet anfall

1. Ett gallstensanfall är när smärta uppstår till följd av att en gallsten tillfälligt blockerar gallgången. Vanligen upplevs smärta i höger övre del av buken och den kan stråla mot axeln. Smärtan håller vanligen i sig mellan en och flera timmar. Anfallen uppstår ofta efter att personen ätit ett stort mål mat eller under natten. Upprepade gallstensanfall är vanliga. (källa)
2. Gerillakrigföring är en metod för krigföring som innebär att små grupper utför begränsade anfall mot en fiende som i regel är överlägsen i antal eller teknik. Det skiljer sig från så kallade storkrig, genom att åtminstone en krigande part inte är en reguljär armé. (källa)
3. De första egentliga granatkastarna (Minenwerfer) konstruerades före 1910 och avsågs närmast att användas vid anfall mot fästningar, förstöring av taggtrådshinder och dylikt. Den hade 25 cm kaliber och 100 kg tung granat med 500 meters skottvidd. 1911 konstruerades för fästningsförsvaret en medeltung pjäs om 17 cm kaliber, en 50 kilos projektil och 1000 meter skottvidd. Vid krigsutbrottet 1914 hade Tyskland dessutom färdigkonstruerad en för verkan mot levande mål avsedd, lätt granatkastare om 7,5 cm kaliber med 5 kilo projektil och 1300 maximiskottvidd. Dessa, senare förbättrade granatkastare hade eldrörsrekyl, räfflade lopp och laddades från mynningen. För Frankrike kom de tyska Minenwerfer som en obehaglig överraskning. Efter en rad försök framställdes dock även här granatkastare, canons de tranchée, skyttegravspjäser av ungefär samma verkningsförmåga som de tyska. De var dock i regel tyngre, utan eldrörsrekyl, slätborrade och hade vingstyrda projektiler. (källa)
4. Herulerna omnämns som plundrare i Gallien, Spanien, på Balkan (Aten, Sparta m.fl.) och möjligen vid Svarta havet (helouroi). I samband med goternas angrepp på romarna vid Svarta havet vid mitten av 200-talet e.Kr. nämns de som den folkstam som stod för de största räderna till sjöss och försökte erövra Byzantion (som senare blev Konstantinopel). "Dessa anfall räknade ofta så många fartyg att de mer kunde betraktas som flytande kungariken än som sjörövareskader" enligt en samtida betraktare. De besegrades dock andra gången de kom till Aten, och en stor del av herulerna stupade eller blev tillfångatagna. År 268 e.Kr. kom de tillbaka tillsammans med goter och flera andra stammar, men besegrades på nytt av kejsar Claudius II Gothicus i slaget vid Naissus (i Serbien) där tiotusentals germaner lär ha stupat. (källa)
5. Alla typer av hjärntumörer kan ge symptom, som varierar beroende på vilken del av hjärnan som är drabbad. Dessa inkluderar huvudvärk, epileptiska anfall, synproblem, kräkning, och förändrat medvetandetillstånd. Huvudvärken är klassiskt sett värst på morgonen och slutar i och med kräkning. Mer specifika problem inbegriper svårigheter med gång, tal eller sinnesupplevelser. I och med att sjukdomen fortskrider kan medvetslöshet uppstå som följdsymptom. (källa)
6. Med början från 600-talet f.Kr. ökade graden av bepansring och organisation i de militära styrkorna inom de olika grekiska stadsstaterna. Hopliterna var ett tungt elitinfanteri, som värvades bland de välbeställda jordägande bönderna. De var själva ansvariga för att skaffa sig vapen och utrustning. Hopliterna var fortfarande värnpliktiga soldater som kallades in vid behov (de var således halvreguljära styrkor). Stående styrkor utöver palatsvakt var ett undantag i antikens Grekland innan Filip II av Makedoniens reformer. Dessa reformer möjliggjorde en offensiv mot dåtidens supermakt Persien, som under århundraden plågat grekerna med upprepade anfall. Eftersom hopliter då rekryterades från alla samhällsskikt kunde en betydligt större armé skapas. Dessutom hade Makedonien som rekryteringsbas hela det område som idag är Grekland, utom kungariket Epirus (i dagens Albanien och nordvästra Grekland), i stället för endast en stadsstat med omnejd, vilket var fallet tidigare. (källa)
7. Typiska symptom på hysteri är epilepsi-liknande anfall och svimningar, ibland till följd av hyperventilering, förlamningar, känselstörningar, , afasi eller plötslig blindhet/dövhet (se bildlänkarna nedan). Symptomen har inte organiska orsaker, men ter sig som neurologiska, och kallas därför också pseudoneurologiska symtom. Andra namn på det som tidigare kallades hysteri är funktionella eller dissociativa symtom. (källa)
8. Försvarare eller försvarsspelare inom fotboll är benämningen på de utespelare i ett lag vars utgångsposition är i den bakre försvarslinjen av lagets spelsystem och vars huvudsakliga uppgift är att försvara det egna målet genom att avstyra motståndarnas attacker. Från att försvararna i äldre spelsystem uteslutande var inriktade på försvarsspel deltar de i den moderna fotbollen även i anfallsspelet. (källa)
9. Backarnas uppgift i exempelvis modern bandy, fotboll och ishockey är inte bara att förhindra målchanser och mål för motståndarna, utan även att delta i lagets anfallsspel, exempelvis vid kontringar. Backar är ofta pådrivare och i många lägen även de som styr både försvars- och anfallsspel. (källa)