Anfallsstjärna Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet anfallsstjärna

1. Inter vann även Interkontinentalcupen 1964 och 1965, samt tre ligasegrar 1963, 1965 och 1966. Den stora anfallsstjärnan i laget var Alessandro Mazzola som även firade stora framgångar i Italiens landslag. Detsamma gjorde Giacinto Facchetti som blev symbolen för catenaccio och som var den stora ledarfiguren i Inter. Facchetti var under en rad år lagkapten såväl i klubblaget som i landslaget. Klubbens ägare under perioden var Angelo Moratti, som är far till dagens ägare. Denna segerrika period avslutades 1967 då Inter förlorade finalen i Europacupen för mästarlag mot Celtic och tappade chansen till ligatiteln i sista omgången - Inter hade lett ligan länge, men efter att ha förlorat säsongens sista ligamatch - mot Mantova 1911 SSD - gick Juventus om. Året efter försvann både Angelo Moratti och Helenio Herrera från klubben. (källa)
2. Preben Elkjær Larsen (uttalas Älkär med hårt k, j‑et är stumt), född 11 september 1957, är en dansk före detta fotbollsspelare (anfallare), främst känd som det danska landslagets stora anfallsstjärna i mitten på 1980-talet där han slog igenom på allvar i samband med EM 1984. Dansken vann sensationellt den italienska ligatiteln med Verona 1985 då han också utsågs till Europas näst bästa spelare. (källa)
3. Ett lag bestående av anfallsstjärnan Wyn Davies och spelare som Bryan Robson, Bobby Moncur och Frank Clark kunde nämligen ta hem Inter-Cities Fairs Cup 1969 – föregångaren till Uefacupen. Det sedan en finalseger mot ungerska Újpest. (källa)
4. Altobelli var stor anfallsstjärna i Inter och italienska landslaget under 1980-talet. Han gjorde 25 mål på 61 landskamper mellan 1980 och 1988 och blev världsmästare 1982. I VM-finalen 1982 började han på avbytarbänken, men fick komma in redan i den åttonde minuten, då Francesco Graziani skadat sig. Det skulle visa sig bli ett lyckat byte, eftersom Altobelli gjorde ett av Italiens tre mål. Altobelli deltog även i VM 1986 samt EM 1980 och 1988. Med klubblaget Inter blev han italiensk mästare 1980. (källa)