Anglosaxisk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet anglosaxisk

1. Val mellan 24-timmars visning och gammaldags AM/PM-visning enligt anglosaxisk tradition. (källa)
2. Master (Anglosaxisk examen). (källa)
3. Alltsedan medeltiden medverkade nämndemän på olika sätt i den dömande verksamheten i häradsrätterna på landsbygden i Sverige. Ursprungligen hade också rådmännen i städernas rådhusrätter en roll som starkt påminner om nämndemännens på landsbygden, de var lekmän och kom först senare att bli ämbetsmän. I Bergslagen kallades de bisittare vid bergstingen eller bergsnämndemän, och var åldermän. Vid häradsrätterna kallades de ofta tolvmän. Ursprungligen var nämnden inte en fast beståndsdel av domstolen, utan ett bevisningsmedel, som i vissa fall användes istället för det annars vanliga (ed och edgärdsmän). Nämnden avgjorde vad som var sant i målet, men dömde inte. Den hade således ungefär samma uppgift som juryn i anglosaxisk rätt. Bisittarna i nämnden var i allmänhet tolv till antalet. De valdes för varje enskilt mål av parterna själva eller av domaren med parternas samtycke. Bevisning genom nämnd undanträngde småningom alltmer de äldre bevisningssätten, i de yngre landskapslagarna och ännu mer i landslagarna blev "nämndemålen" allt flera. Nämnd användes inte bara vid häradstingen, utan också vid lagmansting, biskopsting och konungsting (i sistnämnda fallet kallades den konungsnämnd). (källa)
4. Paragraftecken, §, utmärker avsnitt i lagtext, stadgar, protokoll och liknande. Paragraftecken före siffra (§ 7) utläses paragraf sju, paragraftecken efter siffra (7 §) utläses sjunde paragrafen. Mellanslag används alltid mellan paragraftecknet och siffran. Tecknet används på grund av sin karaktär normalt enbart tillsammans med siffror, men kan vid studentikos stavning vid juridisk fakultet ersätta bokstaven s, så att till exempel ordet "spex" blir stavat "§pex" eller "§pecks". När det i juridisk doktrin och i rättsliga handlingar hänvisas till flera paragrafer dubbeltecknas ofta paragraftecknet (t.ex. "3, 4 och 7 §§") och utläses då som "tredje, fjärde och sjunde paragrafer(na)", på samma sätt som exempelvis "s." för "sida" dubbeltecknas när man avser flera sidor i litteraturhänvisningar. Språkrådet avråder från dubbelteckning i boken Svenska skrivregler, men i skriften Myndigheternas skrivregler godkänns en sådan användning. Tecknet är skapat av två S och står för signum sectionis, latin för "tecken" mellan "stycke" och användes alltså just för att markera nytt stycke i en text. Därifrån har det kommit att överföras till sin nuvarande, något annorlunda användning, eftersom en lagparagraf ofta innehåller flera textstycken. Paragraftecknet används regelbundet i nordisk och tysk lagtext, normalt inte i anglosaxisk, på engelska står ordet "paragraph" just för "stycke" i text, medan en lagparagraf kallas "section" och det förekommer att när engelsk text hänvisar till svensk lag, §-tecknet ersätts med "s.". Eftersom tecknet är skapat av två sammanskrivna S, räknas det som en ligatur. (källa)
5. Den anglofrisiska runraden, även anglosaxiska runraden, utvecklades från de urgermanska 24 runorna genom att antalet runor utökades, och har i sin äldsta utformning 28 runor. En yngre 33-typig anglosaxisk runrad förekommer också. Den anglofrisiska runraden anses enligt Ray Page vara från 400-talet. Page menar att den spreds med anglerna och saxare till England. David N. Parsons har däremot argumenterat för en sen reform i England under 600-talet. Inskrifter med denna runrad finns bland annat på Themsensvärdet (Thames scramasax), Codex Vindobonensis 795 och Cotton MS Otho B (). (källa)
6. En trust (från det engelska ordet trust, förtroende) är även ett juridiskt begrepp inom bland annat skatterätten och är en anglosaxisk företeelse, som därför saknar direkt motsvarighet i svensk rätt. Närmaste juridiska figur som kan sägas likna trusten är stiftelsen och då i synnerhet familjestiftelsen. Den främsta skillnaden är där att trusten till skillnad från stiftelsen inte är en juridisk person men även andra rättigheter som genom etablerad rätt tillerkänts i den anglosaxiska rätten har därmed ingen direkt motsvarighet i svensk rätt. (källa)
7. En yard är en anglosaxisk längdenhet, numera motsvarande exakt 0,9144 meter. Den består av tre engelska fot. (källa)
8. Studenter i Flandern förväntas lära sig två eller till och med tre språk (minst två främmande språk är obligatoriskt i skolsystemet, vanligtvis franska och engelska, men ibland också tyska och/eller ett språk taget ifrån en sekundärvalslista) till en högre nivå än vad som är fallet i många andra länder. Under lång tid var Flandern dominerat av fransk kultur, men från 1960-talet och framåt har anglosaxisk kultur och det engelska språket vuxit i betydelse. Förmågan att tala engelska har förbättrats kraftigt under det senaste halvseklet, medan kunskaperna i franska och tyska har försämrats något. (källa)
9. Forum non conveniens kännetecknar i anglosaxisk rätt en domstol som väljs bort eller som själv avgör att den inte lämpligen ska handlägga ett mål eller ärende. (källa)