Angrepp synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Synonymer till angrepp

• anfall
• attack
• attackera
• framstöt
• offensiv
• överfall

Vad betyder och hur uttalas angrepp

Angrepp uttalas an|grepp -et; pl. angrepp.

Ordformer och varianter av angrepp

Angrepp är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet angrepp

Vad beror det på att Sverige får en hög placering? John Ahlmark på FRA: s pressavdelning svarar i ett mejl till TechWorld att "Sveriges cyberförsvar har goda grundstenar. Men det finns mycket man kan göra för att stärka skyddet. Ett cyberförsvar måste bygga på en god basnivå av informationssäkerheten, kunskap om vilka angrepp som sker och vilka som ligger bakom, goda varningssystem och förmåga att hantera upptäckta angrepp.".

De flesta arter skapar ett revir som de bland annat försvarar med läten, uppvisning av praktfulla fjäderdräkter och rent fysiska attacker. Vissa fåglar häckar i kolonier där gruppen hävdar reviret mot yttre angrepp. Inom reviret byggs ett rede som kan vara allt ifrån en grund urgröpning i marken till exempelvis en havsörns bo som kan väga mer än ett ton. Det minsta dokumenterade fågelboet är skapat av en kalliopekolibri och har en boskål på bara 2 centimeter. Vissa arter begagnar samma boplats år efter år, medan andra bygger ny varje år. Ofta byggs flera bon antingen före eller efter parningen. Exempelvis korsnäbbar bygger sina bon redan under vintern och gärdsmygen bygger ett flertal bon, och honan utser sedan det slutgiltiga boet där hon lägger sina ägg. Detta rede är det enda som fodras med dun och fjädrar. Hos ett flertal arter har man observerat att både honan och hanen sätter igång med en form av ceremoniella bobyggen direkt efter parningen. Vissa arter som backsvala, kungsfiskare och vissa alkor och liror gräver gångar i jorden där de lägger sina ägg.

Den vanligaste typen av glas är silikatglas (även kallat sodaglas) som framställs med kiseldioxid som glasbildare, soda (natriumkarbonat) som flussmedel och kalksten (kalciumkarbonat) som stabilisator. Med pottaska (kaliumkarbonat) som flussmedeli stället för soda får man kaliglas (kaliumkalkglas, bömisk kristall, lättkristall), ett mjukare och mer svårsmält glas, samtidigt som det är mer motståndskraftigt mot kemiska angrepp. Buteljglas är ett enklare glas, som förorenats av järn- eller kopparoxid (ger grön färgton) eller manganoxid (ger brun färgton).

Barrträdens barr kan i vissa fall bli mycket gamla. Det finns tallbarr som fungerat i årtionden, men också barr som fälls varje år, till exempel lärkens. För tidig barrfällning kan ske, då oftast på grund av för liten nederbörd eller andra klimatfaktorer. Även angrepp av parasitsvampar eller luftföroreningar kan orsaka barrfällning.

Helgerån avser skändning av eller skadegörelse på ett heligt föremål. I en vidare kontext kan helgerån vara i princip vilket angrepp som helst på något med religiös anknytning, till exempel brist på vördnad för en helig person, en helig plats eller ett heligt föremål. När ett helgerån är muntligt kallas det för hädelse.

Herulerna omnämns som plundrare i Gallien, Spanien, på Balkan (Aten, Sparta m.fl.) och möjligen vid Svarta havet (helouroi). I samband med goternas angrepp på romarna vid Svarta havet vid mitten av 200-talet e.Kr. nämns de som den folkstam som stod för de största räderna till sjöss och försökte erövra Byzantion (som senare blev Konstantinopel). "Dessa anfall räknade ofta så många fartyg att de mer kunde betraktas som flytande kungariken än som sjörövareskader" enligt en samtida betraktare. De besegrades dock andra gången de kom till Aten, och en stor del av herulerna stupade eller blev tillfångatagna. År 268 e.Kr. kom de tillbaka tillsammans med goter och flera andra stammar, men besegrades på nytt av kejsar Claudius II Gothicus i slaget vid Naissus (i Serbien) där tiotusentals germaner lär ha stupat.

Inte heller har den biologiska evolutionen på makronivå utvecklat organismer med de energifördelar hjulet ger om man bortser från vissa spindelarter som rullar ihop sig till en rund boll och flyr undan vid angrepp. På en mikronivå finns dock bakterier vilka är miljoner år gamla.

Svampen växer i klungor eller som enstaka exemplar på stubbar, stockar och pinnar och kan även parasitera på rötter och stammar av levande löv- och barrträd, samt på buskar. Den är en stor skadegörare på gran, men angriper ofta även tall och contortatall. Svampen bedöms orsaka årliga skador för miljardbelopp inom den europeiska skogsindustrin. Honungsskivlingens angrepp ger upphov till så kallad vitröta. Angripna växter dödas som regel förr eller senare av svampen. Den effektivaste åtgärden för att hindra honungsskivlingens spridning är att röja undan stubbar och större vedrester i samband med avverkning.

Deras ökade bepansring och deras stridssätt i slutna falanger gav dem förmåga att stå emot anfall av kavalleri och lättare infanteri så att de kom att dominera slagfältet. Men det skedde på bekostnad av truppernas rörlighet. Deras utrustning var tung, framför allt skölden, som var tillverkad i trä och brons och krävde remmar som fästes vid vänstra axeln för att man skulle orka bära den. När falangen rörde sig hade den därför en tendens att vrida sig åt vänster på slagfältet. Den makedonska falangen använde en speciell teknik, utvecklad av Alexander den store, för att motstå angrepp av stridsvagnar. Genom att soldaterna steg åt sidan kunde de åstadkomma en slags lucka i linjen där vagnen kunde kilas fast. Därefter kunde besättningen övermannas och dräpas.

De flesta arter skapar ett revir som de bland annat försvarar med läten, uppvisning av praktfulla fjäderdräkter och rent fysiska attacker. Vissa fåglar häckar i kolonier där gruppen hävdar reviret mot yttre angrepp. Inom reviret byggs ett rede som kan vara allt ifrån en grund urgröpning i marken till exempelvis en havsörns bo som kan väga mer än ett ton. Det minsta dokumenterade fågelboet är skapat av en kalliopekolibri och har en boskål på bara 2 centimeter. Vissa arter begagnar samma boplats år efter år medan andra, bygger ny varje år. Ofta byggs flera bon antingen före eller efter parningen. Exempelvis korsnäbbar bygger sina bon redan under vintern och gärdsmygen bygger ett flertal bon, och honan utser sedan det slutgiltiga boet där hon lägger sina ägg. Detta rede är det enda som fodras med dun och fjädrar. Hos ett flertal arter har man observerat att både honan och hanen sätter igång med en form av cerimoniella bobyggen direkt efter parningen. Vissa arter som backsvala, kungsfiskare och vissa alkor och liror gräver gångar i jorden där de lägger sina ägg.

Angrepp på Engelska

attack

offensive, damage, take (go on) the offensive against social injustice, a vicious attack on the government