Antibiotika Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet antibiotika

1. Men vissa får lunginflammation som behöver behandlas på sjukhus. Tack och lov går det att behandla med antibiotika. (källa)
2. Behandlingen innebär vanligen att man tar bort gallblåsan med en titthålsoperation, och om det är möjligt görs detta inom 24 timmar. Bildtagning av gallgångarna under kirurgin är rekommenderad. Rutinmässig användning av antibiotika inför kirurgi är kontroversiell. Antibiotika rekommenderas om det inte är möjligt att utföra kirurgi i god tid, eller om fallet är komplicerat. I de fall det förekommer stenar i den gemensamma gallgången, kan dessa antingen tas bort före operation med ERCP eller under operation. Komplikationer vid kirurgi är ovanliga. I de fall där kirurgi inte är möjlig, kan gallblåsan dräneras med så kallad kolecystostomi. (källa)
3. Vid svårare fall kan även äggledare och stora leder infekteras. Gonorré kan i värsta fall hos kvinnor orsaka infertilitet och utomkvedshavandeskap. Idag smittas omkring 600 personer årligen, varav 80 % är män. Gonorré var i början av 1900-talet en vanlig orsak till medfödd blindhet hos barn och en av anledningarna till att lapisdroppar började användas. Idag sker behandling av gonorré framför allt med antibiotika, mer specifikt makrolider eller kinoloner. Numera finns bara en fungerande antibiotikaklass kvar. (källa)
4. Det finns cirka 1 200 gårdar i Sverige som producerar griskött. Varje år beräknas cirka 2,5 miljoner grisar slaktas i köttsyfte i Sverige. Det finns ungefär 120 000 suggor i Sverige som generellt får två kullar varje år. En griskull är vanligtvis 12–14 stycken. Suggor utan griskultingar kallas ibland för sinsuggor. Användning av antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte är sedan 1986 förbjudet. 2012 användes endast cirka 12 ton antibiotika (alla djurslag), detta kan jämföras med den svenska sjukvården som använde cirka 65 ton. (källa)
5. Halsböld eller peritonsillit, är en böld som utvecklas bakom en av halsmandlarna. Det orsakas oftast av antingen munhålans egna bakterier (alfastreptokocker) eller av vanliga streptokocker. Huvudsymtomen är ensidig halssmärta, och svårigheter att gapa på grund av smärta, detta kallas trismus. Behandlas oftast med tömning av bölden samt antibiotika. (källa)
6. Halsfluss (tonsillit, angina tonsillaris eller i finlandssvenska enbart angina) är en inflammation i tonsillerna (halsmandlarna) och kan orsakas av bakterier eller av virus. Virusorsakade halsinfektioner behandlas med symptomlindrande läkemedel och vila, medan antibiotika hjälper mot halsfluss som orsakats av bakterier så länge det inte finns resistensproblem. Inkubationstiden för halsfluss är 2–7 dagar. Angina (kommer av latinets angere, sammantrycka, strypa) är en allmän benämning på inflammatoriska tillstånd i svalget och tonsillerna (mandlarna), men kan även beteckna vissa sjukliga tillstånd med annan lokalisering. (källa)
7. Hos människan är dödligheten vid infektion med skandinavisk harpest, typ B, mycket låg och sjukdomen spontanläker inom loppet av veckor. Läkningen påskyndas emellertid avsevärt med antibiotikabehandling. En sedan tidigare multisjuk äldre person i Värmland avled 2010 där harpest kan ha varit bidragande orsak. Vid harpest typ A, den i USA förekommande, är dödligheten utan behandling med antibiotika mycket högre, 10-60 % och även med antibiotikabehandling anges den vara upp till 4 %. (källa)
8. CSV-provet undersöks för förekomst och typer av vita blodkroppar, röda blodkroppar, proteininnehåll och glukosnivå. Gramfärgning av provet kan påvisa bakterier vid bakteriell meningit, men frånvaro av bakterier exkluderar inte bakteriell meningit, eftersom de bara ses i 60 % av fallen, denna siffra minskar med ytterligare 20 % om antibiotika administrerats före provtagningen. Gramfärgning är också mindre pålitligt vid vissa infektioner såsom listerios. Bakterieodling av provet är känsligare (det identifierar organismen i 70–85 % av fallen), men det kan ta 48  timmar innan resultaten blir tillgängliga. Den vanligast förekommande typen av vita blodkroppar (se tabell) ger indikation om meningiten är bakteriell (oftast övervägande neutrofiler) eller viral (oftast övervägande lymfocyter), även om detta inte alltid är en tillförlitlig indikator under sjukdomens tidiga skede. I mindre vanliga fall är det eosinofiler som överväger, vilket bl.a. tyder på en parasit- eller svamprelaterad etiologi. (källa)
9. Antibiotika mot bakterier (fungerar ej mot virus). (källa)
10. Infektionssjukdomar kan behandlas med antimikrobiell behandling. De läkemedel man använder mot bakterier kallas antibiotika. Mot virus använder man så kallade antivirala medel. Antimykotika används mot svampar. Mot maskar och encelliga organismer används antiparasitära preparat. (källa)