Antända Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet antända

1. Karduser förekommer vanligen till artilleripjäser, där de antingen läggs löst i pjäsens laddrum eller i en särskild laddningshylsa. Ett vapen kan laddas med en eller flera karduser samtidigt, beroende på önskad utgångshastighet. Anledningen till att man föredrar silkestyg är att detta förbränns fullständigt utan att lämna några glödande rester i patronläget som kan antända nästa kardus som laddas i vapnet. (källa)
2. Knackning är när bränsle/luftblandningen i periferin hos en ottomotors cylinder, så kallade endgaser, självantänder innan den av tändstiftet initierade flamfronten nått fram till dem. (källa)
3. Antänd tändet på vindsidan (lovart), då sprider elden sig lätt och antänder veden på läsidan. Då elden börjar sprida sig kan man mata elden med litet mera kvistar och pinnar och småningom med kraftigare ved. Det är viktigt att hitta rätt mängd ved. För tätt och elden börjar kvävas, för glest och elden dör ut. (källa)
4. 1844 patenterades i Sverige säkerhetständstickan som endast kunde antändas mot tändsticksaskens plån. Den blev snabbt populär runt om i världen och trängde snart undan andra typer av tändstickor. År 1901 blev tändstickor med vit fosfor förbjudna i Sverige, på grund av att många förgiftningsfall inträffat. (källa)
5. Raketer användes förr i krig huvudsakligen för att antända fartyg och byggnader och raketvapen kom tidigast i bruk i Kina på 1200-talet. Användningen av raketvapen spred sig sedan till Europa och omnämns mellan 1250 och 1400. I och med kanonens tillkomst i början av 1300-talet försvann emellertid raketen som stridsmedel men upplevde en renässans under 1800-talets förra hälft. Engelsmannen sir William Congreve (1772-1828) var den förste, som i Europa gjorde lyckade försök med krigsraketer, som bland annat avändes vid bombardemanget av Köpenhamn 1807. Till Sverige kom vapnet 1813. De vanliga kanonernas prestanda förbättrades emellertid på 1850-talet avsevärt, så att raketvapen kom ur bruk. Först under andra världskriget började man på nytt konstruera raketvapen och i slutet av kriget förekom sådana i många olika utföringsformer och för oika ändamål. (källa)
6. Granaten innehåller vit fosfor som sprids ut med en liten sprängladdning. Fosforn självantänds i luften och ger en tjock vit rök som består av forsforpentoxid. Fosforn kan även antända föremål som träffas. Rökmolnet ger ett snabbt skydd omedelbart efter krevaden och denna typ av granater används därför där snabbheten är viktig. De rökgranater som pansarfordon använder för att skydda sig själva är av denna typ. Granaten har ett tunt skal och tänds oftast när den träffar marken. (källa)
7. Vid förbränning kommer sot att fastna på skorstenens insida. Vid dålig förbränning bildas snabbt tjocka lager av sot, och ibland även tjära, på skorstenens insida. Om detta lager tar eld så kan det bli en förbränning som utvecklar mycket värme, en så kallad soteld. Temperaturen kan bli så hög att skorstenens yttre delar riskerar att antända brännbart material och det kan bli en eldsvåda. Med väl rengjord — sotad — skorsten undviker man risken för en soteld. (källa)
8. Stubin är en brännbar tråd bestruken med pyroteknisk sats eller en rörformad ledning fylld med pyroteknisk sats eller sprängämne. Den är avsedd för att användas till att antända sprängämnen och pyrotekniska produkter. Kännetecknande för stubiner är att de brinner med en för olika stubiner bestämd hastighet. Brinnhastigheten är viktigt då slumpmässig brinnhastighet är en stor säkerhetsrisk vid såväl sprängning som pyrotekniskt arbete. (källa)
9. En svetsloppa är vad man kallar ett grovt stänk som uppstår vid svetsning. När man svetsar (inte TIG-svetsning) uppstår alltid ett visst stänk på grund av att den energi som frigörs i svetsflamman kastar iväg delar av metallen. Då smälttemperaturen för järn ligger vid 1530oC är detta stänk mycket varmt, men eftersom delarna bara har en diameter på bara någon tiondels millimeter, kyls de oftast av innan de når underlaget man står och svetsar på. Men då och då kan det hända att delarna som slungas iväg är betydligt större. Dessa kan ligga och glöda i ett tiotal sekunder efter att de kastats iväg och kan därför antända brännbara material i omgivningen. Stora loppor kan även, när de når underlaget, slås itu i hundratals små glödande loppor som kan leta sig in bland brännbara material och orsaka brand. Fartyget Emma Maersk antändes under byggnadsarbetet av en svetsloppa som försenade bygget ett par månader och orsakade skador för hundratals miljoner kronor. (källa)
10. I en tändare förs bensin till brännarmunstycket medelst veke, medan kondenserade kolväten, som är gasformiga vid atmosfärstryck (därav den oegentliga benämningen "gaständare"), passerar en, eventuellt reglerbar, reduceringsventil. Bensinångan respektive gasen antänds av glödande filspån av auermetall (en järn–ceriumlegering), av elgnista eller – mera sällan – av en elektrisk glödtråd. (källa)