Aortabåge Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet aortabåge

1. Brässen är rosa-grå till färgen, mjuk, och har en ojämn yta. Den ligger högt upp i bröstkorgen (thorax) bakom bröstbenet (sternum), strax ovanför hjärtat. Körteln skiljs från aortabågen och de stora blodkärlen genom ett lager av bindväv, fascia. Den är ungefär 5 centimeter lång, 4 centimeter bred och ungefär 6 millimeter tjock. Vid födseln väger den ungefär 15 gram, och vid puberteten ungefär 35. Efter detta krymper brässen allteftersom så att en 25-åring har en bräss som väger 25 gram, en 60-åring mindre än 14 gram, och en 79-årings bräss ungefär 6 gram. Brässen består i allmänhet av två lober (delar) som ligger i närkontakt med varandra. Ibland sitter de ihop till en större enhet, och ibland skiljs de åt av en tredje lob. Dessa lober framträder mindre tydligt hos en tillbakabildad bräss hos vuxna. (källa)
2. Aorta utgår från hjärtats vänstra kammare. Mellan kammare och aorta sitter aortaklaffen som förhindrar backflöde in i hjärtat när det relaxerar. Man delar in aorta i fem delar utifrån dess anatomiska position och utseende. Efter avgången börjar den del som kallas ascenderande aorta (aorta ascendens). Ascendens övergår sedan i aortabågen (arcus aortae) som går i en båge över lungartärerna, bakåt mot ryggen. Efter bågens slut kallas den för descenderande aorta (aorta descendens), och är den del av aorta som övergår i tarmbensartärerna. Aorta descendens delas in i två delar, ovanför diafragma kallas den thorakal aorta eller bröstaorta (aorta thoracalis), och nedanför diafragma kallas den abdominal aorta eller bukaorta (aorta abdominalis). Genom brösthålan går aorta nästan lodrätt ner, och ligger dorsalt intill ryggraden. Aorta passerar sedan diafragma, fortsätter intill ryggraden och delar sig i höjd med naveln till tarmbensartärerna. (källa)
3. De perifera kemoreceptorerna skickar signaler via glossopharyngealnerven (fr. sinus caroticus) samt vagusnerven (fr. aortabågen). När pH eller O2-mättnaden sjunker, samt om CO2-mättnaden stiger, så ökar signalfrekvensen från kemoreceptorerna, vilket stimulerar hjärnans andningsreglerande områden till att öka ventilationen, genom ökad andningsfrekvens och/eller djupare andning. (källa)
4. I hypotalamus hittas neuron känsliga för extracellulärvätskans (ECV) osmolalitet, som till stor del beror på koncentrationen av natrium. Dessa neuron kommer krympa när osmolaliteten är hög, således då det finns mycket natrium i ECV. När dessa neuron krymper sänder de iväg signaler till nucleus supraopticus. Neuronen i nc. supraopticus tillverkar hormonet ADH. Hormonet frisätts från neurohypofysen till blodet, efter att ha transporterats från nc. supraopticus till neurohypofysen längst neuronens axon. Neuronen i nc. supraopticus får även signaler från baroreceptorer i bland annat aortabågen. Dessa receptorer reagerar på när blodvolymen minskar. (källa)
5. Tryckkänsliga baroreceptorer i aortabågen och sinus caroticus känner av att blodtrycket minskat. Baroreceptorerna kommer då att signalera färre signaler till kardioacceleratoriska- och vasomotorcentrum än normalt, detta ger en aktivering av det sympatiska nervsystemet. Det sympatiska påslaget ger en ökad puls och en kraftig vasokonstriktion. Denna sammandragning minskar blodflödet till alla kroppens organ utom de mest kritiska, d.v.s. hjärtat och hjärnan. När det kvarvarande blodet har ett mindre utrymme att vistas på höjs trycket, och på så sätt återställs blodtrycket till en relativt normal nivå. (källa)