Apokryf Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet apokryf

1. Som allmän bibelkanon fastställd i Konciliet i Kartago år 397, 39 böcker (Apokryferna oräknat): 1-5 Mosebok, Josua, Domarboken, Rut, 1-4 Konungaböckerna (1-2 Samuel, 1-2 Kung), 1-2 Paralipomenon (1 Krön, 2 Krön), Job, Psaltaren, 1-5 Salomo (Ordspråksboken, Predikaren, Höga Visan, Vishetens bok, Jesus Syraks vishet), De mindre profeterna (Hosea, Joel, Amos, Obadja, Jona, Mika, Nahum, Habackuk, Sefanja, Haggai, Sakarja, Malaki), Klagovisorna, Baruk, Jesaja, Jeremia, Daniel, Hesekiel, Tobit, Judit, Ester, 1-2 Esra (Esra, Nehemja), 1-2 Mack (Första Mackabeerboken, Andra Mackabeerboken). (källa)
2. Vid Jakob I:s trontillträde inkom puritanerna med en petition och begärde audiens hos monarken, vilket ledde till den s.k. Hampton Court-konferensen 1604. Vid denna begärde puritanerna förörelsen typiska reformer av liturgin: Att korstecknet skulle avskaffas ur den officiella gudstjänstordningen, att lekfolk skulle förbjudas utföra dop i krissituation (Nöddop), att konfirmationen skulle avskaffas, att bruket av vigselringar skulle avskaffas, att bugande vid omnämnandet av Jesu namn i bibelläsningar och böner skulle avskaffas, att läsningen av apokryfer skulle avskaffas, att titeln präst skulle ersättas, att avlösningen skulle avskaffas, samt att bruket av röklin skulle göras frivilligt. Man ogillade också ordet "söndag", som man ansåg vara ett uttryck för hednisk soldyrkan, och visade misstänksamhet mot bruket av musikinstrument i gudstjänstlivet. Av dessa krav gick kung Jakob endast begäran om apokryferna till mötes: Offentlig läsning av dem avskaffades, men de fortsatte att tryckas i biblar, och den anglikanska kyrkan fortsatte att betrakta dem som Helig Skrift (om än av lägre auktoritet). Vid konferensen antogs även en bibelutgåva gemensam för både anglikaner och puritaner: King James' Version. (källa)
3. "Nya testamentets apokryfer" (en) (jämför apokryferna) har omdiskuterat innehåll men återspeglar en del av fornkyrkans liv. Tomasevangeliet (i två skrifter som är daterade mellan 200 och 340), en omdiskuterad samling "citat av Jesus" som inte längre räknas som en gnostisk skrift, trots att det hittades i ett gnostiskt sammanhang, Nag Hammadi-biblioteket. (källa)
4. Apokryferna är religiösa skrifter som inte godkänns som religiösa texter i judendomen och många moderna protestantiska riktningar av kristendomen. Dessa verk bär vanligtvis namnen på gamla hebreiska stormän i syfte att fastställa deras giltighet bland de verkliga författarnas samtida. (källa)
5. Inom kristet språkbruk, särskilt katolskt språkbruk, syftar det främst på kyrkans lära utöver Bibeln, som överförs från generation till generation av "heliga" (med hänvisning till Judasbrevet vers 3), och nedtecknats exempelvis i Den apostoliska traditionen, ett dokument som inte accepteras inom protestantiska riktningar. Uttrycket "enligt traditionen" eller "enligt katolsk berättartradition" avser uppgifter i Nya testamentets apokryfer. I kristen tradition ingår även i olika ritualer, seder och bruk inom kyrkan, protestantisk såväl som katolsk, som på samma sätt traderas vidare. (källa)
6. Med tiden uppkom fasta litterära konventioner om hur en formell helgonlegend bör skrivas och vara uppbyggd, exempelvis användning av bibliska paralleller och med postuma underverk skildrade i slutet av legenden. Legenderna om några av apostlarna byggde på sådana nytestamentliga apokryfer som ansågs läromässigt oproblematiska. (källa)
7. Förutom de av samtliga samfund och judendomen godkända 39 böckerna i den hebreiska Bibeln (GT), finns även "tillägg till Gamla Testamentet", som betecknas på skiftande sätt av kristna trossamfund, och varav elva böcker finns med i Bibel 2000. Reformatoriska kyrkor kallar dessa skrifter för "Gammaltestamentliga apokryfer" (apokryf = 'fördold'), medan den Romersk-katolska kyrkan kallar tio av dem för deuterokanoniska böcker (deutero = 'andra'). Dessa tio skrifter fanns med i den kanon som fastslogs av koncilierna i Hippo och Karthago år 393 och 397, och bekräftades av Katolska kyrkans koncilium i Trento år 1545–1563. Mellan andra kristna trossamfund varierar deras exakta antal. (källa)