Arabisk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet arabisk

1. Ghasel, även kallad ghazel eller ghazal, är en diktform i den arabiska och persiska litteraturen vars bärande idé ofta är den längtande kärleken. Det mest kända exemplet i svensk litteratur är En ghasel av Gustaf Fröding. Ghasel handlar ofta om den älskades ("vännens") skönhet, 'ansikte och kropp' och har ett bestämt rimschema och versmått. Ghasel som diktform är känd hos araber från förislamisk tid. Exempelvis Omro el Kays är känd för denna typ av dikter, i vilka han beskrev sin musa Layla. De persiska poeterna Sadi och Hafez är framstående användare av ghazalen. (källa)
2. Hummus (arabiska: حمص hummus, "kikärta") är en maträtt bestående av puréade kikärter med sesampasta (tahini) och olivolja, smaksatt med vitlök och citronjuice. Den har sitt ursprung i Levanten, där den funnits åtminstone sedan medeltiden, men är populär i hela Medelhavsregionen och i ökande grad i västvärlden. Kikärtrörans fullständiga namn på arabiska är hummus bi tahīna (حمص بالطحينة) som bokstavligen betyder "kikärter med sesampasta". (källa)
3. Den islamiska konstens anikonism medförde att konstnärerna kompenserade med mycket dekorativt utförda Korancitat, särskilt i den kufiska skriften. På arabiska är kalligrafin känd under begreppet khatt (خط), som härleds från ordet 'linje', 'design', eller 'konstruktion'. (källa)
4. Kardemumma har kallats drottningen av kryddor och används i arabisk och asiatisk matlagning och är en viktig ingrediens i många kryddblandningar, exempelvis garam masala, curry och berbere. Kryddan används också ofta till att smaksätta kaffe och te och används i desserter och bakverk. (källa)
5. Koloraturer förekom ofta i den italienska körmusiken under 1400- och 1500-talet, och utvecklades särskilt i Florens. Under de följande århundradena var italiensk musik mycket tongivande, och koloraturer praktiserades i nästan all opera- och kantatmusik. Även arabisk sångteknik innehåller koloraturer, och uppkomsten i Europa kan ha varit genom kulturellt utbyte därifrån. Fram till början av 1800-talet gavs sångartister inom alla röstlägen möjlighet att demonstrera sin virtuositet genom koloraturer. (källa)
6. Kufisk skrift är ett formalistiskt slag av arabisk kalligrafi använd dekorativt på byggnader, keramik, textilier etc. Den är en av de äldsta arabiska skriftformerna och utvecklades i staden Kufas språkskola varifrån dess alfabet sedan spreds över hela det islamska väldet. Dess från början stela, rätvinkliga former utträngdes på 900- eller 1000-talet av en lättare, löpande rundskrift. (källa)
7. Många olika kurdiska klaner har nämnts i den äldre historien, exempelvis Mittani, som motsvarar dagens Metînî och återfinns i ungefär samma geografiska område nu som då. Även Subaru, dagens Zubarîklan i södra Kurdistan vid Hewlêr/Arbil, som omtalades av sumererna, återfinns inom samma område. Än idag är det arabiska namnet för kurderna akrad (plural), turkarna säger kürt och perserna kord. (källa)
8. En kvartston är ett fjärdedels heltonssteg. Kvartstonen är inte vanlig i den västerländska musiktraditionen, men är det vanligaste mikrotonala tonsprånget. Jazzens så kallade blå toner anses ofta vara kvartstoner, och likaså finns det kvartstoner i äldre svensk folkmusik. Kvartstonsintervall är vanligt i arabisk musik. (källa)
9. Matematiken har en minst 4000 år lång historia. Vissa menar att matematikens historia går mycket längre bak, bland annat utvecklades matematik i Sumer, södra Mesopotamien och nuvarande Irak, i samband med utvecklandet av skrivkonsten och läsandet för cirka 5000 år sedan. Vår äldsta kunskap om människans användande av matematik är från antika Egypten och Babylonien. Andra kulturer där matematik förekommit är grekisk, arabisk, kinesisk, indisk, mayansk och amerikansk kultur. De matematiska ämnen som diskuterats har varit, bland andra, algebra, analys, tal och talteori, geometri och topologi, matematisk fysik och matematisk astronomi. (källa)