Arbetarkvinna Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet arbetarkvinna

1. 1970 gör Barbara Loden independentfilmen Wanda baserad på eget manus och med sig själv i huvudrollen som arbetarkvinnan Wanda Goransky. Wanda ingår i den samtida trenden av road-movies med filmer som Bonnie och Clyde (1967), Easy Rider (1969 ) och Five Easy Pieces (1970). Dessa filmer om flykten från vardagen med ett vilset och tröstlöst resande färgas av en amerikansk fanatsi om personlig frihet och frigörelse. Här finns i tragiken även hopp och drömmar. Hos Barbara Lodens Wanda finns inget av detta, inget skimmer av frihet under hennes bistra äventyr. Hon är en frånskild arbetarkvinna som blivit andligen och kroppsligen bedövad av sitt tidigare liv. Under den desorienterade resa hon gör med en okänd man är hon viljelös, som om det enda sättet att överleva är genom att förhålla sig totalt passiv. Barbara Loden gestaltar arbetarkvinnan Wanda i en naturalistisk stil och filmen undviker dramaturgiska konventioner och böjelser för romantik, drama och action. Filmen blev mycket väl mottagen och ansågs av flera kritiker vara årets bästa film. Vid filmfestivalen i Venedig 1970 fick den Venice Film Festival's International Critics Prize. (källa)
2. Matović menar också att ett papperslöst förhållande kunde uppfattas som mer fördelaktigt, framförallt av alla de arbetarkvinnor som var självförsörjande. Den kvinna som var ogift stod ju varken under faderns eller någon annan mans förmyndarskap. Och hon var inte alltid villig att överlämna sin lön och sitt liv i mannens händer. Hon föredrog att vara "gift på stockholmska". (källa)
3. Då hon hade varit anställd några år sänkte bomullsväveriet lönebonusen. Missnöjet pyrde bland väverskorna. Den 2 april 1890 lämnade de vävstolarna och samlades på fabriksgården för att framföra sina synpunkter till företagsledningen. När Anna Särström och hennes arbetskamrater inte fick igenom sina krav gick de ut i en spontan strejk. Det fanns ingen fackförening som kunde organisera dem. I stället trädde den socialistiska arbetarklubben in och styrde strejken. Efter tre veckor gick de 500–600 kvinnorna segrande ur striden. Framgången vid bomullsväveriet startade en strejkvåg i Norrköping under senvåren och sommaren 1890. Den bidrog också till att Anna Särström och många andra arbetarkvinnor skolades in i den framväxande arbetarrörelsen. (källa)
4. Maria Elisabeth Anholm, född Öberg 1851 i Stockholm, död 1946 i Hellerup i Danmark, var en svensk kvinnosakskvinna, missionär och reseskildrare. Hon intresserade sig både för svenska arbetarkvinnors sociala situation och för armeniernas och jezidiernas utsatthet i Kaukasus. Hon var en av de första som använde folkmord som begrepp. (källa)
5. År 1891 publicerade Elin Ameen novellen "Befriad" i tidningen Ur dagens krönika, och den kom även att ingå i samlingen Lifsmål samma år. Novellen recenserades i den engelska tidskriften Review of Reviews. Den uppburna amerikanska skådespelerskan Elizabeth Robins läste recensionen och blev så intresserad att hon lät översätta och dramatisera novellen under titeln Alan's Wife. När pjäsen sattes upp 1893 på The Independent Theatre i London spelade Elizabeth Robins själv huvudrollen. Elin Ameen översatte därefter pjäsen till svenska och kallade den en "dramatisk studie efter en skiss". Dramat publicerades 1895 i Bonniers teaterbibliotek under titeln En moder, men först 1903 fick pjäsen svensk premiär på Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm. Pjäsen är en dyster historia om en arbetarfamiljs öde. En arbetarkvinna mister sin make i en arbetsplatsolycka, och när hon därefter har fött deras barn visar det sig att sonen är svårt handikappad. I sin förtvivlan kväver hon det lilla barnet, erkänner sitt brott och hamnar i fängelse. (källa)
6. 1942 debuterade Per Wikberg med Sulfat, senare filmad som Skogen är vår arvedel. För första gången skildrades livet och arbetet vid en massafabrik litterärt och miljön hämtade Wikberg från sin egen arbetsplats och från Vallvik. Arbetarkvinnornas omänskliga slit skildrar Wikberg i Kristin (1944) och i den fristående fortsättningen Frost i gryningen (1952). Skogsbolagens framfart skildras i Vindfälle och i Rävspel (1951) skildras hur Wikberg tröttnat på kommunalpolitikens avigsidor. (källa)
7. I blinde hette Ankers debutroman som utkom 1898 under pseudonymen Jo Nein. Hennes genombrott som författare kom med novellsamlingen Lil-Anna og andre (1906), med förståelsefulla skildringar av arbetarkvinnornas liv. Därefter följde Benedicte Stendal 1909, där titelpersonen är en fattig officersdotter, Per Haukeberg (1910) och 1912 novellsamlingen De vaabenløse. Det svake kjøn från 1915 anses vara hennes mest betydelsefylla verk. (källa)
8. Karin Fredriksson fick ansvar för hushållssidan och bevakade bland annat nytt från Hemmets forskningsinstitut. Ett av hennes första bidrag har titeln "Diska rätt, diska lätt, diska rent". Hon skrev även reportage som levandegjorde arbetarkvinnornas vardag. Hennes första reportage från 1950 "Träff vid fabriksporten" handlade om en familj där både mannen och kvinnan var skiftarbetare vid ett pappersbruk. (källa)
9. Dåliga skördar av vete under de två föregående åren ledde till att brödpriserna under hösten 1789 steg dag för dag till allt högre priser. Detta ledde till hungersnöd som i sin tur ledde till uppror och morgonen den 5 oktober började marschen mot Versailles för att av kungen Ludvig XVI kräva lägre brödpriser. Det var främst arbetarkvinnor som marscherade då det var deras familjer som främst drabbades av de höga brödpriserna. (källa)
10. Denna korsettmodell användes från 1500-talet till och med 1700-talet: den blev mer triangulär under 1700-talet, men även under detta sekel var snörlivets främsta uppgift fortfarande inte att snöra fram en smal midja utan att släta till fronten av figuren och få brösten att pösa upp ur urringningen, och även om det under 1700-talet förekom skämtteckningar med karikatyrer av kvinnor som snörde sig för hårt, så var snörliven under 1700-talet fortfarande inte konstruerade för hårdsnörning av midjan, och även arbetarkvinnor kunde använda dem under arbetet utan att påverkas - den enda restriktionen var att bäraren kunde ha svårt att böja sig ned. (källa)