Arbetarpress Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet arbetarpress

1. Per August Johansson var son till skomakaren Johan Petterson. Han gick i lära till skomakare hos fadern och flyttade därefter som ung till Göteborg, där han 1886 var med om att bilda Göteborgs skoarbetarefackförening, vars sekreterare han blev. 1887 flyttade han till Malmö, där han blev ordförande i skomakarefackföreningen, och 1892 ledamot av Arbetets styrelse samt 1898 tidningsexpeditör. Han befordrades 1900 till företagets kassör och utnämndes 1903 till ekonomichef för såväl Arbetet som Tryckeri AB Framtiden. 1908 grundade han även och förestod bokförlaget Framtiden. Johansson blev 1906 ordförande i den kommitté, som tillsattes för att bilda en fackföreningarnas egen sparbank i Malmö, och var styrelseledamot i denna bank 1907–1933 samt ordförande i VD där 1916–1933. Han var dessutom 1926–1929 styrelseledamot och 1930–1933 ordförande i Riksbankens avdelningskontor i Malmö. Han var även verksam inom arbetarpressens sammanslutning AB Samorganisation. Johansson var en av de första socialdemokrater, som erhöll kommunala förtroendeuppdrag i Malmö, och han var stadsfullmäktig 1911–1933. 1910 tog han initiativet till ett sammanförande av studenter och arbetare för ömsesidigt tankeutbyte i studiecirklar och föreläsningar. (källa)
2. Den 19 augusti 1973 bildades Förbundet Arbetarmakt, förkortat FAM. Det kom att överta utgivningen av tidningen Arbetarmakt, och man startade en teoretisk tidskrift Rådsmakt samt fortsatte pamflettutgivningen i förlaget Arbetarpress. Förbundet Arbetarmakt fortsatte sin verksamhet tills förbundet upplöstes på den 9:e kongressen den 19 maj 1979. Några personer fortsatte att driva förlaget Arbetarpress, och gav ut 7 nummer av tidskriften Rådsmakt under 1981 - 1985, då Arbetarpress lades ner. (källa)
3. Från och med 1924 och till sin död skrev Nilsson humoristiska noveller som han illustrerade med egna teckningar och publicerade i arbetarpressen, främst i Social-Demokraten (efter 1944 kallad Morgon-Tidningen) och i tidningen Vi (före 1937 med namnet Konsumentbladet). Han utgav två samlingar med sina noveller, Baron och andra berättelser 1934 och På heder och samvete 1950. I den förra utnyttjade han sina erfarenheter från USA, där han bodde under tre kortare perioder på 1910- och 1920-talen. (källa)
4. Tack vare dikten blev bilden av kapitalismen som en malande kvarn återkommande hos flera arbetardiktare under 1900-talet, och i sina anteckningar antyder en poet som Gustaf Fröding att "Den nya Grottesången" hade gett hans egen dikt, "Den gamla goda tiden", "något av sin egen tankegång och stämning". Arbetarförfattare som Leon Larson, Gustav Hedenvind-Eriksson, Fabian Månsson och Dan Andersson plockade också upp dikten och dess grottekvarnssymbolik i sina egna respektive författarskap. Dikten spreds också genom arbetarpressen samt olika särtryck och uppläsningar. Det förekom exempelvis att man tryckte utdrag ur diktsviten på ettbladstryck för att kunna sprida massvis. (källa)