Arbetslokal Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet arbetslokal

1. Ett mindre orangeri av sten fanns redan på 1700-talets slut och stod sydväst om huvudbyggnaden, ungefär där nuvarande orangeriet ligger. När Johan August Gripenstedt blev ägare till Nynäs 1856 påbörjades ett stort förnyelsearbete, som fortsattes under hans son Carl Gustaf Gripenstedt. Bland annat fick slottet sitt nuvarande utseende och flera nya byggnader kom till. Orangeriet med växthus och arbetslokaler påbörjades 1905 och stod färdigt 1907. För den arkitektoniska utformningen anlitades Isak Gustaf Clason. Bygget kostade 68 000 kronor att genomföra, en stor summa på den tiden. (källa)
2. På hyllorna i officinen, det vill säga i verkstaden, arbetslokalen med mera, står glasflaskor, fajansburkar och svarvade träburkar, som skulle vara fyllda med växtdroger. En stor uppsättning mortlar av malm och kalksten i olika format hör till de vanligaste apotekstillbehören. Apotekaren måste ha tillgång till recept för att veta hur medicinerna skulle tillredas. Den första svenska farmakopén trycktes 1686 och följdes av flera, till exempel Pharmacopoea Suecia som kom ut 1775. Olika upplagor står på apotekarens bord intill fönstret i officinen tillsammans med samtida böcker om kemi. (källa)
3. På ön finns det från flottningsepoken flera välbevarade byggnader och anläggningar, bland annat kontoret, Kalix gamla Tingshus som användes som mäss, arbetslokaler från 1930-talet, manskapsbarack, båthus, magasin, snickarverkstad, jordkällare, bastu, härbre och kaj. Flottningsmuseet i arbetarmässen (det före detta tingshuset) berättar om flottning och timmersortering i Kalix älv fram till 1977 då verksamheten upphörde. Här finns även öns kafé – Café Flottaren. (källa)
4. Under 1920-talets senare hälft hade Axel Nilsson skiftande ateljéer i Stockholm. En tid målade han i ett vindsrum, som Fritz H. Eriksson upplät i sin lägenhet vid Valhallavägen åt sina konstnärsvänner. Omkring 1930 höll han till i Althins gamla målarskola på Grevgatan. Den ädelt utstofferade ytan hade varit ett viktigt mål för Nilsson under 1920-talet. Utan att släppa detta mål ur sikte eller pruta av på sin sanningslidelse, som alltid varit särskilt betecknande för konstnären, gick han under 30-talet mot en monumentalare uppläggning och en kraftigare markerad penselskrift. Till Kungsholmsstrand flyttade han 1933 och här vidtog nu en period med träget studium av utsikten mot Karlbergsområdet, kanalen och slottet. De många Karlbergsutsikterna utgör i flera avseenden en motsvarighet till Linnqvists samtida och lika talrika utsikter från Kornhamnstorg. De hade nu båda kommit över arbetslokaler med möjlighet till hänförande utblickar och utnyttjade dem också till det yttersta. Och båda hade från ett temporärt intresse för bildens detaljslipning och nästan miniatyrartiga formgivning övergått i en bredare målerisk framställning, var för sig dock lika personligt engagerade i egna problem. Hos Nilsson möter vi alltjämt en strävare uppsyn. Han ger monumentalt enkla och strama bilder av vattnet vid Kungholmsstrand med Karlbergs slott i fonden liksom av stranden i motsatt riktning åt S:t Eriksbron till. (källa)
5. Eleverna erhöll skolundervisning motsvarande folkskola samt sysselsattes med jordbruks-, trädgårds-, ladugårds- och skogsarbete liksom i diverse yrken, såsom snickeri, smide, skomakeri, skrädderi m.m. Anstalten bestod av fyra större elevbyggnader, som ritades av arkitekt Johan Fredrik Åbom. De inrymmande sovsalar och dagrum för de olika avdelningarna, skol- och sjuksalar samt en del arbetslokaler, liksom en kapellbyggnad, gymnastikbyggnad, matsals- och köksbyggnad samt verkstad för smide och träslöjd. Två av Åboms elevbyggnader är fortfarande bevarade. (källa)
6. Ett fängelse eller en kriminalvårdsanstalt, numera i Sverige kallad anstalt, är den plats där fängelsestraff verkställs. Anstalten består av låsbara celler, arbetslokaler, fritidsutrymmen och rastgårdar. (källa)