Arbetslön Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet arbetslön

1. von Thünen verkade av sina forskningsresultat ha rankat teorin om den naturliga arbetslönen högst. Enligt honom utgjorde den medelproportionalen mellan arbetarens behov och hans arbetsprodukt i överensstämmelse med formeln. (källa)
2. I flera sägner omtalas, att jättar av en utfäst arbetslön luras att uppföra ansenligare byggnader. Så uppfördes till exempel Midgårdsborgen av en jätte. Men de går alltid miste om arbetslönen, när byggnaden är nära sin fullbordan, blir de antingen dödade av Tors ljungeld eller förvandlade till sten. (källa)
3. Som riksdagsman skiljde sig Nils Larson från många av sina samtida kolleger. Han hade som politiker en helhetssyn och ämnade med sin politik att utveckla hela Sverige. Hans första riksmöte inleddes den 15 november 1850 och han var aktiv redan från start. Larson ansåg att statens medel skulle användas ytterst sparsamt och när en debatt fördes angående huruvida kronprinsessan Lovisa skulle erhålla ett extra anslag på 18 000 riksdaler framförde Larson att kronprinsen (Karl XV) "kunna värdigt underhålla sig och sin gemål, utan att ytterligare betunga den af skatter nedtryckta nationen". Nils Larson deltog även i en rad debatter och ifrågasatte ständernas beslut att anslå mer pengar till kronprinsparets giftermål. Han deltog även i diskussioner angående jakstadgan, fyrar längs västkusten, väganslag, lärlingsutbildning och fångvårdskostnader. Vidare agiterade han för avskaffandet av bördsrätten, "enligt min tanke bör allt ont och förnuftsvidrigt uppryckas med rötterna, såvida man ej vill utsätta sig för att det gamla ogräset ska skjuta upp". Larson ville även att böndernas särskilda pålagor gällande finansieringen av försvaret skulle upphöra. Han underströk även att "Jemtland i afseende till hårdt klimat, föga bördig jordmån, gles befolkning, dyra arbetslöner samt brist på afnämare och närbelägna afsättningsplatser för ortens produkter, mer änågon annan af Sveriges prowinser saknade utvägar att utföra alltför tryckande prestationer". Nils Larson ville även inrätta en lantbruksskola i Jämtland, något som han senare fick gehör för i och med bildandet av en lantbruksskola i Ope 1862, vilken idag lever vidare i Åsbygdens naturbruksgymnasium. (källa)
4. Skogsägarna längs flottlederna transporterade ut virke, sågtimmer och massaved till vattendragen. Under vårarna flottades virket ned till industrierna vid kusten. Betalning för virket fick skogsägarna efter inmätning: "tumning". Inmätningen skedde vid leveransplatsen, oftast vinterisen på vattendraget. Med den metoden gick det ju minst ett halvår mellan inmätning och upparbetning vid industrin. Under den ekonomiska krisen efter första världskriget sjönk virkespriser och arbetslöner. Virkesleverantörerna ansåg sig få allt för låga priser och tummarna fick låga löner. Några kom överens om att redovisa virke som inte fanns och dela på virkeslikviden. Det gick bra och fler leverantörer och tummare anslöt sig till idén. Det påstås att det redovisades virkesleveranser på flottleder som fortfarande inte återfunnits i terrängen. Med tiden blev svinnet så stort att industrierna började ana att något måste vara fel. Efter undersökningar kom sanningen fram och en av åtgärderna blev att se till att tummare och leverantör inte fick vara bekanta. Dessutom skärptes kontrollen på leveransplatserna. (källa)
5. Olika jordstycken lönade sig dock mycket olika med avseende på de kostnader som lades ned på jorden. Därför kunde ägare av bättre, det vill säga mer lönande jord erhålla en extra betalning utöver ersättningen för arbete och kapital även om mindre lönande jord ändå kunde erhållas gratis. Denna inkomst, som således inte kunde hänföras vare sig till arbetslön eller till kapitalränta, utan var en betalning för jordens ursprungliga nyttiga egenskaper kallades jordränta. (källa)
6. Till detta kommer – och där lägger fysiokraterna den stora vikten – att varken industrin eller handeln kan öka världens rikedom eftersom en produkt av någon av dessa näringsgrenar under naturliga förhållanden aldrig har större värde än den kvantitet jordbruksprodukter, som i form av råämnen, verktyg, underhåll åt arbetarna (i form av arbetslön) och kapitalisten (i form av kapitalvinst) behövs för denna produkts förädling. (källa)
7. Löneslaveri (löneslav) är ett begrepp som avser en situation då en person är totalt (eller så gott som totalt) beroende av arbetslön för sitt liv och uppehälle. Begreppet används för att dra paralleller mellan slaveri och lönearbete i allmänhet, eller mellan slaveri och vissa former av lönearbete. Tidiga filosofer såsom Cicero och Aristoteles reflekterade över likheter mellan slaveri och lönearbete. Under 1800-talet utvecklade socialistiskt och anarkistiskt inriktade filosofer som Proudhon och Marx dessa tankegångar. (källa)