Arbetsmarknad Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet arbetsmarknad

1. Förvärvsarbete (även lönearbete eller yrkesarbete) är ett socioekonomiskt begrepp som beskriver förhållandet mellan en arbetare och en arbetsgivare, där den anställda arbetaren genom ett avtal förbinder sig att sälja sin arbetskraft till arbetsgivaren. Detta sker ofta på en arbetsmarknad, och som ersättning för sitt arbete erhåller arbetaren lön. Begreppet används för att skilja sådant arbete från hushållsarbete eller arbete som utförs ideellt och/eller utan att ge utföraren en ekonomisk inkomst. Den förvärvsanställda kan arbeta på heltid eller med viss arbetstidsförkortning, då förvärvsarbetet ofta betecknas som deltid. Ibland, främst tidigare, användes också begreppet halvtid, vilket som namnet antyder är en variant av deltidsanställning. (källa)
2. I Sverige finns ingen lagstadgad minimilön, utan dessa etableras genom kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter, det vill säga arbetsgivare och fackföreningar, utan direkt statlig inblandning. Vanliga benämningar är då ingångslön eller grundlön. Kollektivavtalen är frivilliga, varför deras lägsta råmärke bara utgör minimilön inom de företag som valt att ansluta till kollektivavtalen. Därmed finns det ingen minimilön i Sverige, utan just lönen är en i lag helt oreglerad överenskommelse mellan arbetstagare och arbetsgivare. (källa)
3. Parter – arbetsgivare och arbetstagare i arbetsmarknaden, se Arbetsmarknad. (källa)
4. Reseavdrag är i Sverige ett skatteavdrag för resor till och från arbetet och för tjänsteresor. Reseavdragets motiv är principen att man ska betala skatt för inkomsten av arbete, sedan nödvändiga utgifter för arbetet är avdragna. Man vill också skapa en rörligare arbetsmarknad, uppmuntra arbetslösa att ta arbete på längre avstånd. (källa)
5. Flink, I (1978) Strejkbryteriet och arbetets frihet. En studie av svensk arbetsmarknad fram till 1938. Stockholm: Almqvist och Wiksell International. (källa)
6. Sällskapsdam (engelska: Lady's companion) var namnet på ett historiskt yrke för kvinnor. En sällskapsdam var anställd som betalt sällskap hos en annan kvinna. Det var vanligt i europeiska högreståndsmiljöer från mitten av 1700-talet. Runt år 1900 började yrkets förutsättningar försvinna, genom en större arbetsmarknad för kvinnor och ståndssamhällets försvinnande. (källa)
7. Ett tjänstesamhälle är ett samhälle som utmärks av att merparten av den arbetande befolkningen är sysselsatta i tjänstesektorn (eller servicesektorn) och bara en mindre del arbetar inom basnäringar såsom industri, jordbruk och fiske. Det slog igenom i västvärlden under 1970-talet, och ersatte då det industrisamhälle som i sin tur under 1800-talet ersatt jordbrukssamhället. Den huvudsakliga anledningen till detta är att basnäringarna effektiviserats genom den tekniska utvecklingen och förhållandevis rik tillgång på billig energi. Detta har medfört att mänskligt arbete inte behövs i så stor utsträckning, trots en stadigt ökande total produktion. Grovt sett är det de rika länderna som har en arbetsmarknad som domineras av tjänster, medan fattiga länder karaktäriseras av att många fler arbetar inom jordbruket, vilket ofta dessutom är självförsörjningsinriktat. (källa)
8. Eftersom BNP de facto också används som ett mått på välstånd försöker man ibland även uppskatta värdet på arbete som utförs utan ekonomisk kompensation. Som komplement till BNP kan man använda begreppet produktivitet, d.v.s. BNP fördelad på antalet arbetstimmar. Om man antar att oavlönat arbete och fritid per timme är lika värdefullt som lönearbetet ger detta ett i någon mening riktigt mått på invånarnas välstånd (antagandet görs ofta i ekonomisk teori, men förutsätter en perfekt fungerande arbetsmarknad). (källa)