Arbetsstudieingenjör Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet arbetsstudieingenjör

1. John-Henry Sager var son till förste hovstallmästaren Edvard Sager och Ida Fock. Efter studentexamen 1923 gick han på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) där han avlade civilingenjörsexamen 1930, men studerade även vid Svenska Industritjänstemannaförbundets arbetsledarinstitut 1933 och 1935. Han blev biträdande forskare hos professor Henrik Kreüger på KTH 1931, verkstadsorganisatör hos överingenjör Olof Kärnekull på AB Industribyrån 1935, arbetsstudiechef hos Trafikförvaltningen Göteborg-Dalarne-Gävle 1945 och arbetsstudieingenjör vid SJ 1946. Tillsammans med nämnde Kreüger konsulterades han beträffande akustiken i Göteborgs konserthus. Samarbetet med Kreüger resulterade också i boken Ljudisolering inom byggnader (1934). Efter faderns död 1939 förvaltade John-Henry Sager egna fastigheter i Stockholm samt en egen lantegendom i Västergötland. (källa)
2. Nathhorst tog studentexamen 1926 och utexaminerades 1931 från KTH. Han var 1932–1933 arbetsstudieingenjör vid AB Separator (Alfa Laval), 1933-1936 verkstadsingenjör vid Pressbolaget i Eskilstuna, 1936-1938 överingenjör vid AB J.C. Ljungman i Malmö. Vid Scania-Vabis blev han 1939 direktörsassistent och 1940-1951 verkställande direktör. Under Nathhorst omorganiserades bolaget genom ökad systematisering och förenklingar samtidigt som verksamheten utökades. Nathhorst tog också de första stegen kring modulsystem som senare vidareutvecklats av Scania. (källa)
3. Sterning avlade ingenjörsexamen i Stockholm 1937, blev konstruktör vid Bofors AB 1938, vid Höganäs-Billesholms AB 1946 och arbetsstudieingenjör där 1947. Han var en kortare tid 1948 ordförande i Ungsvenska föreningen i Malmö, var ombudsman vid Malmö Borgerliga Valmansförening/Malmö Högerförbund 1948–60 och ordförande i Malmö Högerförbund 1969–71. (källa)
4. Folke Kjellnäs var anställd vid Huskvarna vapenfabrik AB 1930–1931 och bedrev därefter tekniska studier vilka resulterade i en ingenjörsexamen i Örebro 1934. Han blev arbetsstudieingenjör vid konfektions AB Junex 1934, planeringsingenjör vid Televerkets verkstad 1935 och driftsingenjör vid Tornvalls Konfektions AB 1936. Han blev driftsingenjör och fabrikschef vid AB J A Wettergren och Co 1940 och blev överingenjör där 1946. Vidare var han vice verkställande direktör vid Beve och C:nis kappfabrik i Stockholm från 1949 samt Beve och C:o 1950 och AB Bevell från 1952. (källa)